Prislappen leder inte alltid till rätt val

När Hbl handlar mat med Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Marthaförbundet, väljer hon nästan bara ekologiskt. Notan blir nästan dubbelt så dyr, men för henne är shoppingrundan en fråga om kvalitet och smak, inte bara pris.

– Jag är inte höginkomsttagare, men jag vill satsa på maten. För mig känns det som en kärleksförklaring till mina barn, säger Eriksson.

Andra älskar sina barn med halvfabrikat, och det har visat sig svårt att ekofrälsa dem. Så svårt att regeringen begärt en utredning om var skon klämmer. Pro Luomus utredning skuldbelägger inte konsumenten, men Eriksson rekommenderar en attitydförändring genom upplysning.

– Det handlar om att göra folk medvetna om hela livsmedelskedjan, om råvarans ursprung och vad som hänt på vägen till butikshyllan.

Reportagen från svingårdar och hönsfarmer har påverkat en del konsumenter. Men att välja ekomärkta varor betyder inte att man måste gå omkring och tycka synd om produktionsdjur hela tiden.

”Vi är prisfixerade”

– Vi måste tänka på matens ursprung utan att bli ångestfyllda eller neurotiska. Men i stället är vi prisfixerade och tycker att allting är så dyrt, säger Eriksson.

Att mat är dyrt är en sanning med modifikationer. Från 1985 till 2006 ökade hushållens matutgifter med 21 procent men samtidigt minskade matens andel av hushållens totala utgifter från 20 till 13 procent. Som bäst pågår en ny utredning för färskare siffror.

– Jag tippar vi är nere på elva tolv procent. Det är lite i internationell jämförelse. Det handlar om hur man prioriterar. Vi borde sätta mer värde på kvalitet, och inte alltid bara köpa mycket och välja det billigaste, säger Eriksson.

Men många gör just det, fast de har kylskåpet fullt. Jämnt fördelat kastar varje finländare bort 23 kilo mat om året. Ofta för lättvindigt, säger Eriksson.

– I kylskåp håller oöppnad mjölk en vecka över bäst före-datumet, men folk slänger det mesta så fort datumet har gått ut. Svinnet höjer matpriset.

Kokkonst ersätter pengar

Att välja ekologiskt höjer också matpriset. Men det behöver inte bli så dyrt om man tänker efter vid butikshyllan.

– Inte är det ekologiskt att köpa ekovindruvor som fraktats från andra sidan jorden. Eller att köpa tomater mitt i vintern eller ekopaprika ens på sommaren. Hellre väljer jag inhemska närproducerade säsongsvaror.

Dessutom, säger hon, går det bra att laga en förmånlig middag på ekoprodukter om man kan lite mer kokkonst än mikrovågsugnen.

– Väljer vi basvaror som mjöl, bönor, mjölk och ägg kan alla köpa ekologiskt om de vill.

Kål och rotfrukter är vinterns säsongvaror, men nu har våren hunnit så långt att Eriksson längtar efter tomater. Den fiktiva säsongspremiären går i Kampens K-Supermarket.

Så hur väljer du, holländska tomater för 3,49 euro kilot, inhemska för 5,99 eller inhemska ekotomater för 8,49?

– Det beror på om jag köper dem som det där lilla extra jag unnar mig själv eller om jag ska ha en jättebaluns. Dessutom är det smaken som borde avgöra och jag vet inte vad de här smakar.

Men hur väljer du?

– Om jag måste välja tar jag ekotomaterna.