Nu har de mobiltelefoner och äter bättre mat

– Min dröm är att hela det här fältet är grönt av grönsaker, att jag planterar i massor och säljer i massor. Men jag vet inte om den går i uppfyllelse, det beror på om jag får fortsatt stöd från min familj, sade den 28-åriga Gita Shrestha när Hbl besökte den nepalesiska byn Bhardeu för snart två år sedan.

Hon hade nyligen gått med i en småföretagargrupp som stöds av den finländska biståndsfonden Kvinnobanken och satsade på grönsaksodling På den torra marken utanför svärföräldrarnas hus växte taniga lökar och gles broccoli. Shrestha var stolt, men också orolig eftersom svärföräldrarna hotade att ta odlandet ifrån henne om hon inte gav vinsten till dem.

I dag är det är en helt annan kvinna som brukar jorden i den lilla byn, säger Kvinnobankens rådgivare i småföretagsutveckling, Ulla Sarasalmi, som besökte Bhardeu i distriktet Lalitpur i oktober.

– Jag minns Gita från tiden då vi startade verksamheten. På grund av diskussionerna inom familjerna kunde hon inte planera någonting. Hon hade svårt att tala ens om nästa dag.

Skillnaden från då är slående. Numera är hon en stark kvinna som talar om framtiden.

Grönsaker säljer bäst

Den 30-åriga Shrestha har gått från att odla lök och andra grönsaker till att satsa helt på tomatodling under ett växthustak. Många andra av kvinnorna i bygden har gjort detsamma.

Produkter som inte varit särskilt lönsamma har de slopat, exempelvis ljusstöpning.

Från att ha drivit småföretagen i grupper om tjugo kvinnor har de gått med i ett kvinnokooperativ.

– De beslöt att gå med i kooperativet för ett år sedan. Tack vare det kan de utveckla sina företag. Samtidigt är de också registrerade av staten och kan få subventionerade lån från banken, säger Sarasalmi.

Kooperativet förenklar företagarlivet i praktiken. De drygt 250 medlemmarna samlar upp produkterna de vill sälja och tar dem till marknaderna i huvudstaden Katmandu, några timmar norr om Bhardeu.

– De ringer till Katmandu och förhandlar om priset och sedan åker några av dem som tycker om att sälja dit och sköter affärerna. På det här viset får de ett bättre pris och tillsammans får de lägre transportkostnader. Utbildning i förhandlingskonst har Kvinnobanken stått för, säger Sarasalmi.

Högre levnadsstandard

Inkomsterna har växt kraftigt för majoriteten av kvinnorna.

– De tjänar mellan 100 och 560 euro per år. Tidigare låg inkomsten för de flesta kring 35–160 euro per år.

Gita Shrestha trodde på en inkomst om 450 euro i år, enligt Sarasalmi. Då har hon satsat 125 euro av sina egna pengar på att bygga upp växthuset och köpa plantor.

Kvinnorna prioriterar barnens utbildning när de placerar överskottet, men med högre inkomster kan de också öka levnadsstandarden.

– Familjerna kan äta bättre, mer näringsrik mat nu. Och så vet jag att de skaffat sig mobiltelefoner. Det går nämligen att ringa i Bhardeu nu för tiden.

Kvinnorna har dessutom ökat sysselsättningen i byn genom att anställa familjemedlemmar i sina företag.

Framstegen är ändå inte enbart ekonomiska. Med pengar kommer inflytande – också i ett land där kvinnorna anses vara av mind-re värde.

– Kvinnornas ekonomiska bidrag är så synliga och byn förstår att den vinner på verksamheten. Det har lett till att kvinnorna numera deltar i och till och med rådfrågas på bymöten.

Det är en stor förändring, säger Ulla Sarasalmi.

Med så här många självständiga kvinnliga företagare och tro på framtiden ansåg Kvinnobanken det möjligt att avsluta sin del av projektet i Bhardeu den sista oktober i år.

– Men det finns en het linje till vår lokala samarbetspartner om det uppstår problem, säger Sarasalmi.

Kvinnobanksverksamheten drar i stället vidare till andra byar i samma distrikt. Nya bankgrupper för 1200 kvinnor har startats i Lalitpur i år.

Kvinnobanken satsar också på lobbyverksamhet för att stärka de nepalesiska kvinnornas rättigheter lokalt och nationellt. Huvudsakligen gäller det kvinnors rätt att äga mark. Lagen finns, men fungerar inte i praktiken.

– En lag fungerar bara när folk känner till den. Vi planerar en utbildningskampanj på lokal nivå och att lobba på nationell nivå, säger Sarasalmi.