Johanna Marjomaa älskar rosa, vilket väcker många reaktioner. Läs intervjun med henne i fredagens Hbl. Foto: Cata Portin

Den rosa färgen avslöjar attityder

Vissa älskar den, andra avskyr den, de flesta tänker inte på att den säger mycket om vår syn på genus, sexualitet och status. Den rosa färgen har många lager, visar forskaren Fanny Ambjörnssons nya bok.

Få färger väcker så många reaktioner och känslor som den rosa. Gulligt, barnsligt, flickigt, vulgärt, harmlöst, hjälplöst, otänkbart på en liten pojke, modigt på en man – rosa kläder brukar dela folk i olika läger. Men färgen handlar inte bara om fluff.

Enligt Fanny Ambjörnsson som forskar i genusvetenskap vid Stockholms universitet berättar vårt förhållande till det rosa mycket om attityder och rådande samhällsnormer. Ambjörnsson har skrivit en bok som granskar den rosa färgens laddning.

Det var i samband med ett forskningsprojekt om föräldraskap och genus som Ambjörnsson upptäckte att den rosa färgen är en central markör för många saker, en social motor i olika sammanhang.
– När jag följde med par med små bebisar visade det sig att många var kritiskt inställda till att klä sina flickor i rosa, kanske av feministiska skäl, men inte heller satte man rosa på pojkarna. Det handlade en hel del om klass, om smak och social status där det rosa stod för något vulgärt, överdrivet, för mycket.

Rosa är ju också en enkel markör i marknadsföringssyfte och har kommit att stå för det kommersiella och det amerikanska. Det är lätt att hitta till flicksidan på barnavdelningen i varuhuset.

Ett annat forskningsprojekt om queer-aktivister visade å andra sidan att rosa är en stark symbol för motstånd inom vissa kretsar.
– Det intressanta är att den rosa färgen har blivit ett mischmasch av olika maktrelationer och kategorier. Den kan stå för kvinnlighet och status, men också för avvikande sexualitet eller fel slags sexualitet. Den rymmer alla associationer, men kokar man ner det till det som betraktas som kvinnlighet kopplas den ofta ihop med någonting negativt.

Med andra ord: Genom att syna attityderna till det rosa kan man uppmärksamma föraktet för det kvinnliga, den nedvärdering av kvinnor som fortfarande består i vårt samhälle, enligt Ambjörnsson. Därav också bokens titel: Rosa, den farliga färgen.

Fanny Ambjörnsson tror naturligtvis inte att jämställdhet och rättvisa uppnås så fort alla börjar klä sig i rosa. Syftet med boken är att fästa uppmärksamhet vid hur en harmlös färg och vardagliga val kan upprätthålla avancerade och djupt rotade samhällsstrukturer. Att klä sig, eller inte få klä sig, i till exempel rosa kan i förlängningen handla om valmöjligheter på helt andra plan.

– Det hade ju kunnat vara vilken färg som helst, som var ”ledig”. Vi kommer inte undan att vi alltid signalerar något när vi klär våra barn och oss själva.
– Rosa är ju också en enkel markör i marknadsföringssyfte och har kommit att stå för det kommersiella och det amerikanska. Det är lätt att hitta till flicksidan på barnavdelningen i varuhuset.

Blekare pojkpalett
I dag kläs små flickor ofta i rosa medan små pojkar ska ha blått. Men det är inte länge sedan som det var precis tvärtom: Från 1920-talet fram till andra världskriget ansågs rosa vara mer lämpligt för pojkar. Färgen var relaterad till rött (blod, krig, styrka) och ansågs därför mera maskulin, medan blått betraktades som lämpligt för flickor eftersom det var en mer känslig och prydlig färg.

Sedan blev det en helomvändning som har pågått ända in på 2000-talet. Nu uppfattar många vuxna det som ett hån mot små pojkars manlighet att klä dem i skärt eller förse dem med en Hello Kitty-väska. Därmed har pojkarna färre färger i sin palett, vilket i förlängningen kan påverka deras emotionella utveckling.
– Det rosa bejakar ju vänlighet, mjukhet, en chans att leva ut sin vulgära sida och drömma om en bättre värld. Om pojkar inte ska ha tillgång till detta säger vi ju någonting om vilka egenskaper vi inte uppskattar i en pojke eller man.

Men. Samtidigt har det rosa fått en ny nyans när det gäller framgångsrika män. I manliga subkulturer (tänk på borgerliga politiker eller affärsmän) kan en rosa skjorta eller ett par lila byxor signalera ekonomisk status, dynamik och modernt tänkande.
– Män kan laborera mera med rosa och bara vinna på det så länge man har en viss position, medan kvinnor bara kan förlora på det, säger Ambjörnsson.

För kvinnor är balansen mellan utseende och trovärdighet knivskarp. Tanken om ytan versus intelligensen gäller fortfarande långt mer för kvinnor än för män.

Så hur ska vi göra i praktiken för att visa medvetenhet? Sluta köpa rosa kläder eller klä oss enbart i rosa?

– Den feministiska lösningen i praktiken vore väl att också sätta mer rosa på pojkarna, inte att undvika rosa på flickorna. Men boken ger en tydlig och underhållande ingång till frågor som är viktiga, så man kunde säga att männen överlag borde ta mer ansvar för jämställdheten. Det är klart att männen skulle förlora vad gäller inflytande och pengar men rent mänskligt skulle de vinna på ökad jämställdhet.

Hur knepigt tycker du det är att klä på dina barn varje morgon efter den här boken?
– Problemet är snarare att klä sig själv! Jag orkar kanske inte alltid klä mig i rosa, men vill inte heller klä mig enligt förväntningarna på akademisk kultur, det vill säga i nedtonat grått och svart. Jag föredrar mer färgglatt.

Säger forskaren Fanny Ambjörnsson vars favoritfärg är … gult.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.