Foto: Heini Kettunen

I Köpenhamn kör cykeln förbi bilen

I storstaden Köpenhamn går ett transportmedel framför alla andra. Hela 35 procent tar cykeln till jobb och skola. Receptet till framgången är stadsplanering som vågat göra bilväg till cykelfil.

Klockan närmar sig halv fyra. I Danske Banks huvudkontor vid Kongens Nytorv byter analytiker Rune Rudbeck Nielsen om från raka byxor och välstruken skjorta till jeans och tröja. Det är hans tur att hämta barnen på dagis. Trots att Köpenhamn har ett tätt nät av bussar, lokaltåg och metro hoppar han på hojen. Färden på fyra kilometer genom centrum och Nørrebro till Bispebjerg tar drygt tjugo minuter.

– Det här är en cykelstad. Med cykelfiler överallt är det lätt att ta sig runt. I rusningstrafik kan det ta längre tid med buss eller metro.

Han är inte ensam om att tänka så: 150 000 köpenhamnare cyklar till arbete och skola varje dag.

På dagisgården sätter sig Karla 4 år och Agnes 2 år vant i familjens lådcykel, som också har plats för datorväskan och matkassarna. Bilen använder familjen bara för att köra till mor- och farföräldrarna som bor i en annan del av landet.

Tydligt markerade filer

Trots att cyklarna i dag synligt regerar i trafiken i den danska huvudstaden, var det inte självklart att det skulle bli så.

– Det var i själva verket nära att bilarna skulle ta över också i Köpenhamn, säger Jan Gehl, arkitekturprofessor emeritus som har exporterat cykelkonceptet till bland annat New York.

– I samband med oljekrisen på 1970-talet fattade man ett politiskt beslut att göra det enkelt, bekvämt och säkert att cykla här.

Det viktigaste enligt Gehl är de tydliga cykelfilerna på gatorna med kantstenar på bägge sidor.

I stora korsningar är cykelleden målad klart blå för att göra den tydlig för alla trafikanter. Speciella trafikljus för cyklister byter till grönt sex sekunder innan bilarnas ljus växlar.

– Tidigare hade vi en grön våg för bilar, nu är den inrättad för cyklarna. Om man i rusningstrafik cyklar i tjugo kilometer i timmen ska man aldrig behöva stanna för rött ljus.

Det finns också särskilt snabba cykelvägar avskilda från den övriga trafiken, så kallade gröna rutter som går genom parker och längs vattendrag i staden.

Att prioriteringen av cyklar också är ekonomiskt klokt visar stadens årliga cykelbokslut, som väger in bland annat miljöaspekter och hälsa i uträkningen.

– Det blir billigare för samhället att folk cyklar än kör bil, säger Gehl.

En cykelled kostar en bråkdel av en ny väg eller metrorutt men ändå behövs pengar.

I den budget för Köpenhamn som precis fastställts går 75 miljoner danska kronor (10,5 miljoner euro) till utvecklingen av cyklingsmöjligheter.

Fler cyklar säkert

En livligt trafikerad korsning passeras och Rune Rudbeck Nielsen, Agnes och Karla kommer fram till hemmet i nordvästra Köpenhamn. Han stannar vid den täckta parkering som är speciellt avsedd för transportcyklar. Efter familjen Rudbecks Christianiacykel är det fullt under taket.

– Det är det bästa köp vi gjort, säger hustrun Anne som möter dem.

Rune Rudbeck Nielsen medger ändå att han ibland kan känna sig rädd i trafiken.

– Folk kan gå ut på cykelfilen eller öppna bildörrar mot cyklisterna.

Men inga olyckor har drabbat dem och i hela staden har det aldrig skett så få allvarliga olyckor som i fjol – nittiotvå personer skadade sig, av dem omkom tre.

Jens Loft, direktör på danska cyklistförbundet förklarar:

– Det handlar om att uppnå en kritisk massa. Ju fler cyklister, desto säkrare är det. Alla bilister vet då att de ska hålla ögonen på cyklisterna.

Cyklisterna är redan nu i majoritet men Köpenhamn siktar ännu högre. Staden vill att hela 50 procent av arbetsresorna ska göras med cykel.

Då gäller det att locka folk i förorter och kranskommuner att lämna bilen hemma. I planeringsskedet ligger ett projekt för snabba regionala pendlingsvägar, så kallade

Cykelsuperstier, som sammanbinder Köpenhamn med sjutton angränsande kommuner.

– Det är ett ambitiöst mål och kräver att man vågar fatta tunga politiska beslut, säger Andreas Røhl som är chef för cykelprogrammet vid Köpenhamns stad.

För tillfället diskuteras till exempel biltullar. Och där det behövs får bilarna ge plats till cyklarna.

Så har det till exempel gått på Nørrebrogade med 36 000 cyklister dagligen.

Cykelfilerna har gjorts bredare och gatan stängts för genomgående biltrafik. Inte helt okontroversiellt.

– Cyklingen har ett brett politiskt stöd hos oss, men då det kommer till specifika projekt och enskilda gator förekommer nog samma diskussion som i andra städer, säger Røhl.

Jan Gehl som har arbetat med de här frågorna i fyrtio år säger:

– Förändringar stöter alltid på motstånd men då de har genomförts är folk nöjda. De märker att cyklar i stället för bilar gör en bättre stad.