Kreativitet kräver …tid och tillåtelse

Kreativitet är något som vi i västvärlden lider skriande brist på just nu. Men den kan inte kommenderas fram, snarare lekas, om man släpper kontrollen och låter flowen styra.

Inom ramen för Nordens institut i Finland ordnas ett nordiskt kulturforum i dag, där påverkare inom kultursektorn bland annat får lyssna till professor James Catterall från UCLA i Kalifornien. Han har i trettio års tid arbetat med bland annat lärarutbildning och har efter sin pensionering nyligen, tillsammans med bland andra professor Anne Bamford, London, startat ett nytt projekt: Centers for Research on Creativity. Centren finns både på UCLA och på University of Arts i London. Målsättningen är att försöka förstå den mänskliga kreativiteten och de förutsättningar som kan främja lärande, skapande förmåga och problemlösning.

– Det finns lärare som gärna stöder elevernas kreativitet och försöker hitta på nya undervisningsmetoder, medan andra går på i ullstrumporna och undervisar som de alltid har gjort, säger James Catterall.

Han påpekar att det uppstår ett problem om vi vill ta in mera kreativitet i undervisningen. Samhället kräver att läraren följer läroplanen och undervisar den mängd timmar i ämnet han eller hon har till förfogande – och kräver att eleverna uppvisar goda resultat – då anses vi ha en bra lärare.

– Men kreativiteten följer andra banor och leder kanske inte alltid till det förväntade resultatet. För att man skall vara kreativ behövs framför allt mycket tid, samt tillåtelse att göra misstag. Kreativitet är svårt att mäta och testa. Ofta kommer man på nya rön av misstag.
Kreativitet handlar om nya upptäckter och att länka dem till den nytta man har av dem. Har upptäckten ett värde för individen?

– Ett barn som kommer på något som för honom eller henne är nytt lär sig ett nytt sätt att tänka, och här kan läraren antingen vara uppmuntrande eller förringa barnets upptäckt.
När hjärnan är kreativ händer där mycket. Dels har vi all lagrad kunskap och erfarenhet som vid behov används, dels betyder känslorna, vid sidan om den intellektuella kapaciteten, mycket.
 

Experter inspirerar

Det behövs nya metoder att undervisa.
James Catterall anser att en bra metod är att ta in experter till skolan som delar med sig av sin specialkunskap, i till exempel fysik eller historia, och inspirerar läraren till ett nytt sätt att tänka. I stället för att förlita sig på böcker kan man använda andra material i undervisningen.

 Hur är det då med konstämnen, främjar de kreativiteten?

– Ja, svarar James Catterall.

– Barn som får tillgång till musik, drama och bildkonst kan bli bättre på att förstå komplexa sammanhang och utveckla empati och social förmåga samt analytiskt och matematiskt tänkande.

Catterall säger att till exempel drama påverkar språkutvecklingen, medan barn som spelar ett instrument har nytta av det för att förstå matematik.

– Då man märker att man är bra på något leder det till en känsla av kompetens som ger ett bättre självförtroende. Konstämnen är oftast sådana som får ett barn att känna att det går framåt, och det har en spill over-effekt också i andra ämnen. Varför inte använda sig av till exempel musik, som har en mycket kraftfull effekt när man undervisar i helt andra ämnen, säger James Catterall.