Skivrecension: Det fungerar finfint!

Duon består av två sångerskor, Emmi Kuittinen och Minsku Tammela, och framför enbart karelska sånger av olika slag. Konceptet är beundransvärt tydligt, och det fungerar alldeles utmärkt live, då publiken får åka med på en resa till olika delar av Karelen. Det enkla är det vackra, den som önskar sig finslipad produktion och autotune göre sig icke besvär.

Jag är alltså lite spänd inför hur den här extremt avskalade musiken ska fungera på skiva. Det är ju sång rätt och slätt: enstämmigt, tvåstämmigt, inga instrument utom Tammelas hejdlösa kamspel (!). Goda nyheter, det fungerar finfint! Man har nämligen tagit till den geniala lösningen att göra även skivan till ett slags resa. Precis som på gamla arkivinspelningar kan man höra sångarna småprata och skratta mellan låtarna, kaffekokaren puttra och så vidare. Såväl naturlandskap som stadstrafik finns med, en låt är till och med inspelad i Kuittinens bil (i rörelse)! En stor eloge till alla dessa idéer och Mikko H. Haapojas stiliga förverkligande av dem.

Låtmaterialet är lämpligt omväxlande. Det blir genomträngande kraft i vitkarelsk jojk och lydiska låtar, men många av sångerna är helt enkelt nätta melodier med mycket stämning, till exempel Kazvatti och Kaunis Karjala. Det räcker faktiskt långt. Tungvrickning och galenskaper finns det också plats för i exempelvis Jettan Prata och Tiirininna. Däremot är liveinspelningen av Petroskoi aningen fladdrande. En av mina favoriter är titellåten Raitilla, med en stor portion charm. Sångerskorna har glimten i ögat, fast de är relativt unga hörs det att de redan upplevt en hel del i livet.