Utvecklingsroman i fårakläder
Humorn och dramatiken till trots blir berättelsen om Lilla Bäs strapatser dessvärre ofrivilligt konservativ.
Egen utgivning, 2015
Christina Andersson har genom åren berikat vår barnlitteratur med en rad oförglömliga barnböcker. Till litteraturhistorien har hon gått främst med sin sjörövarbarnvakt Jakob Dunderskägg och för sina omvända sagor.
Nu är hon aktuell med bilderboken Lilla Bä!? En Bä-bäblisk berättelse tillsammans med sitt barnbarn Nadja Andersson, som är illustratör.
Bokens kristna kontext signaleras i titelns skojfriska bä-bäbliskhet. Fårahjorden har mist sin herde, som letar efter ett förlorat får. Under tiden flirtar Lilla Bä med flickfåret Ulli Bä. Därefter drar Lilla Bä till skogs och går ner sig i en tjärn, men räddas. Efter räddningen är flocken intakt och sammanhållen.
Christina Andersson skriver med fingertoppskänsla för spännings- och stämningsskapande, hennes text lämpar sig mycket väl för högläsning. Fårpojkar ”bafsar och bräkskriker”, en ”frän lukt av fara” sprider sig och rangliga repliker spretar över boksidorna.
Boken som är utgiven på eget förlag hade ändå mått bra av att en redaktör hade rensat i den överväldigande helheten. Dels är texten på tok för lång för bilderboksformatet, dels är intrigen snårig och perspektivbytena otydliga.
Nadja Anderssons illustrationer har potential. Hon jobbar i collageteknik i olika färgskalor. Mest lyckade är skogsbilderna, medan kontrasterna mellan det mustiga och det mer återhållsamma blir väl skarp. Bildsättningen omfattar både naivism, dramatik och komik. Pärmbilden anspelar på John Bauers Prinsessan Tuvstarr, här ersatt med ett bligande får.
Humorn och dramatiken till trots blir berättelsen om Lilla Bäs strapatser dessvärre ofrivilligt konservativ. Alla får är vita och ska till varje pris hållas samman och inte beblanda sig med andra. Det är ett rätt hårresande budskap i en modern barnbok. Det hade underlättat om en del av fåren varit svarta.
Det busiga fåret Lilla Bäs uppväxthistoria visar upp de faror som lurar på vägen mot mognad. Boken kan läsas som en moralisk lektion i återhållsamhet, som en allegori om frälsning där budskapet är att det är bäst att hålla sig till sina likar och stanna på sin plats, alternativt som en kärleksberättelse om det manliga fårets wanderlust som kuvas då han landar tryggt i äktenskap.
Sammelsuriet i boken hade också fått tuktas till förmån för ett aktivare samspel mellan text och bild. Det är ju faktiskt själva poängen med bilderboksformatet, att få till stånd en sådan dynamik.