En regissör som inte kan tystas
Iraniern Jafar Panahi kämpar tappert vidare trots tuffa odds.
Drama
Manus och regi: Jafar Panahi
I rollerna: Jafar Panahi, Hana Saedi.n
***
I januari 2009 greps filmregissören Jafar Panahi under oroligheterna efter det iranska valet och anklagades för att sprida propaganda mot regimen. Han släpptes fri senare men hans pass beslagtogs och han kunde inte lämna landet. Han förbjöds göra filmer och ge intervjuer.
Det har inte kunnat stoppa regissören som vann Guldkameran i Cannes 1995 med Den vita ballongen. Både videodagboken This is Not a Film (2011) och ClosedCurtain (2013) filmade han i hemlighet i sin lägenhet varefter det inspelade materialet smugglades ut ur landet. Den nu aktuella Taxi Teheran som vann Guldbjörnen i Berlin filmade han öppet på Teherans gator. De iranska filmmyndigheternas reaktion då han vann priset präglades av ambivalens. Man kritiserade utmärkelsen samtidigt som man gratulerade honom.
I filmen rattar Panahi själv sin taxi och plockar upp ett klientel av varierande slag och har en så kallad ”dash cam” monterad i bilen. Både män och kvinnor, unga och gamla, rika och fattiga, traditionalister och modernister berikar detta porträtt av den iranska huvudstaden. Passagerarna, många säkert vänner och bekanta till regissören, har ändå valt att förbli anonyma.
Filmen kan sägas vara både spontan och utstuderat kalkylerad. Men genom taxins fönsterrutor har Panahi kunnat fånga världen utanför. Tonen är mestadels mild och vardaglig men utesluter inte patos och vrede när det i taxin diskuteras seriösa ämnen som dödsstraff, våld, fattigdom och censur.
En av passagerarna är en man som säljer piratkopior av dvd-produkter och som känner igen Panahi åt vilken han sålt en kopia av Woody Allens Midnight in Paris. Det är tillika en vink om den enda möjligheten för Panahis film att visas i hemlandet. Ett gag är det väl också att en prisad filmregissör har blivit reducerad till taxichaufför, ärligt talat en ganska miserabel sådan.
En filmestetisk och -politisk diskussion utspinner sig då Panahi plockar upp sin beskäftiga och impertinenta systerdotter Hana (Hana Saeidi) som i skolan fått i uppdrag att göra en film men som är frustrerad över alla regler som måste följas.
Taxi Teheran är en anekdotisk film som kanske sist och slutligen handlar om det svåra i att berätta meningsfulla historier i ett land med så många existerande förbud.
Abbas Kiorostami, Ashgar Farhadi (Nader och Simin: En separation), Samira Makhmalbaf och Jafar Panahi. Mot alla odds kämpar den iranska filmen vidare.