Skivrecension: Mera lågmäld Pohjonen
Med Sensitive Skin satsar Kimmo Pohjonen på lågmäldare dragspelsshamanism än tidigare.
(Octopus)
På skivan medverkar ett verkligt all stars-lag med alla från Kronos Quartet till Timo Kämäräinen, Lauri Porra, Arto Järvelä, Ismo Alanko med flera.
Pohjonen och producenten James Spectrum (Jari Salo) har här skapat en så pedantisk helhet att spontaniteten därför lider en aning. Soundet är ljuvt elektriskt och den luftiga stämningen framhävs framför allt av Inka och Saana Pohjonens ordlösa sång. Ramsoo, med Ismo Alankos sensitiva ordlösa sång, klingar så harmonisk att den kunde platsa på mainstreamradiokanalernas spellistor. Den avslutande titellåten svävar behagligt och liksom reflekterandes över skivans nya vindar som säkert behagar dem som eventuellt upplevt Pohjonens tidigare dragspelsmusik som alltför experimentell.
Kimmo Pohjonen och döttrarna Inka (gitarr, effekter, sång) och Saana (trummor, sång) har på sistone också spelat Sensitive Skin-materialet live och i massivare arrangemang än på skiva och det har gjort musiken enbart gott.