Recension: Birgitta Holm
Mellan Selma Lagerlöf och Dirty Dancing rör sig litteraturvetaren Birgitta Holm i sin bok om hur möten med konsten blir viktiga i våra liv.
PROSA
Ordfront 2015
”Det förfärande vågspelet av ett ögonblicks hängivelse / genom detta, ensamt genom detta var vi till” skrev T. S. Eliot i sin dikt Det öde landet. Raderna användes som motto av Karin Boye (översättningen är hennes och Carl Mestertons) i hennes dystopiska roman Kallocain, och Birgitta Holm citerar dem i sin essäsamling Språnget ut i friheten. Om ögonblicket då konsten blir revolutionär.
I Kallocain är människorna automater utan inre liv som existerar endast för samhällets skull. Holms bok handlar om raka motsatsen – om de ögonblick då man med konstens hjälp bryter igenom vardagsseendet och blir levande, medveten och uppmärksam på ett nytt sätt.
I bakgrunden finns den ryske formalisten Viktor Sklovskijs syn på konsten som något som kan vända på verkligheten och visa den ur helt nytt perspektiv. Den samsas med den amerikanske litteraturkritikern Fredric Jamesons reflektioner över hur abstrakta begrepp vi tagit till oss automatiseras och mister sin betydelse. Vad betyder, frågar Holm med sin boktitel, ett ord som frihet för oss i vårt dagliga liv?
Cykeln som frihetssymbol
Birgitta Holm uppmärksammar i en svit tematiskt relaterade essäer böcker, dikter, filmer och musikstycken som haft en avgörande betydelse för henne i olika livsskeden. Hon upplever dem på nytt och reflekterar över upplevelsernas förändringar. Med ett långt liv som litteraturforskare bakom sig har hon både en stor fond av läsupplevelser att falla tillbaka på och förmågan att åskådligt visa hur konsten fungerar när den griper oss.
Vad som intresserar henne är ofta just ögonblicket då texten eller filmen når ett genombrott som förändrar dess värld, och kanske också läsarens. Holm har tidigare skrivit om Selma Lagerlöf, och just hon får många gånger ge material för bokens resonemang. Det må sedan gälla den romantiska kärlekens plötsliga genombrott i Gösta Berling saga och Jerusalem eller de ambivalenta känslorna av en moderskärlek som uthärdat allt i sagan Bortbytingen.
Många av Holms analyser handlar om svenska klassiker från Bellman till Sara Lidman och vittnar om kännedom om och djup kärlek till dem. Men boken handlar också om annat. Roliga att läsa är analyserna av kärleken till platsen i ett par Beatles-sånger liksom essän om cykeln som frihetssymbol i några filmer. Holm är känd som en stor dansentusiast och här skriver hon om dansens roll i filmer som Jacques Beckers Casque d’or och Emile Ardolinos Dirty Dancing.
Ett intressant spår hon flera gånger följer rör minnet: hur det genom åren har förändrat starka upplevelser så att återvändandet till en film eller bok kan bjuda på betydelseladdade överraskningar.
Birgitta Holms ofta underhållande resor i minnet får sin allvarliga bakgrund genom den lakoniska berättelse som löper genom essäerna. Den handlar om hennes makes sista sjukdom och död som utspelar sig parallellt med skrivandet och underförstått blir till en uppmaning att minnas och summera vad livet gett. Språnget ut i friheten är en till det yttre anspråkslös liten bok som blir till en mångskiktad maning till läsaren att reflektera över egna viktiga möten med konsten.