Grå tinningars charm avtar
När Peter von Bagh (vila i frid, maestro) i dokumentären Minnen – enliten film om Uleåborg på 1950-talet återvänder till sin ungdoms biografer utmynnar detta i en kärleksförklaring till den nya sköna ungdomskulturen.
Foto: Ben Smithard. I rollerna: Maggie Smith, Dev Patel, Judi Dench, Bill Nighy, Richard Gere.
Vitsord:
Vackert så, men nu blåser emellertid lite nya vindar. Seniorpubliken har i kölvattnet av filmer som Kvartetten och Philomena hittat tillbaka till biograferna, ett fenomen som, hävdar branschbibeln The Hollywood Reporter, gjort att filmköpare världen över drabbats av "senioritis".
The Best Exotic Marigold Hotel av John Madden hör i princip till samma kategori. Det var ju filmen där en handfull brittiska pensionärer av olika orsaker, inte sällan ekonomiska, satte kurs på Jaipur i Indien.
Här väntade ett boende som lovade mera än det gav men skam den som ger sig. Följaktligen är uppföljaren befolkad av idel bekanta ansikten, bland dessa Dev Patels hotellchef som de facto går in för att utvidga.
Det kräver finansiering, amerikansk sådan. Gissa om det uppstår kalabalik när hotellet plötsligt en dag får besök av en amerikan (RichardGere) som utger sig för att vara "författare". En pseudonym för hotellinspektör? frågar sig de flesta.
Hur som helst går livet vidare. När den fem före frånskilda Douglas (Bill Nighy) inte frilansar som turistguide fortsätter han att spänna blicken i Evelyn (Judi Dench). Vi möter också Ronald Pickups krögare som misstänker att hustrun (Diana Hardcastle) har en annan.
Med på ett hörn finns givetvis också argbiggan Muriel (Maggie Smith), nu verksam som assisterande hotellägare, grå eminens.
Soppa kokad på spik
Det ska genast sägas att The Second Best Exotic Marigold Hotel inte kommer ens i närheten av originalfilmen, detta trots att John Madden (Den förälskade Shakespeare) fortsätter på regissörsposten.
Tonläget och karaktärsgalleriet är det inget större fel på men som helhet känns uppföljaren något underutvecklad, som soppa kokad på spik.
Där den första filmen borgade för en resa in i det okända, komplett med några seriöst sorgliga vinjetter (tänker främst på Tom Wilkinsons tragiska frånfälle), nöjer sig "The Second Best" med upptrampade stigar.
Ibland blir det rentav lättköpt, som när Geres charmtroll faller för hotellchefens mor, en minst sagt svårflirtad dam. Även i övrigt blir det mera av det indiska, rättare sagt av bröllopsbestyr som i stridens hetta håller på att rinna ut i sanden.
Det som talar för filmen är det sympatiska sällskapet som i kombination med det goda humöret och de komiska slängarna höjer temperaturen. Vampen Madge (Celie Imrie) om Richard Geres entré: "Gud bevare mina äggstockar."