Med dansen som redskap mot mobbning
Arja Tiilis Break the fight! för vidare breakdancens ursprungliga budskap om att arbeta mot våld och rasism. Det här är en föreställning alla skolor borde beställa i kampen mot mobbning.
Koreografi, koncept & regi: Arja Tiili. Dansare: b-boy Con-Troll aka Matti Keipi, b-boy Gust aka Emre Sevim, b-girl Emko aka Elena Ruuskanen. Rap-artist: Mercedes Bentso. Ljudplanering: Jouni Tauriainen. Videoanimationer: Jyrki Riekki. Videoeditering: Ari Tarvainen. Ljusplanering: Ainu Palmu. Kostymdesign: Antti Asplund. Produktion: Arja Tiili & co. Premiär Stoa 25.3.2015.
På den dunkla scenen rör sig tre insektliknande varelser plastiskt med ledlösa lemmar längs golvet. Mjuka omfamningar och tyngdförskjutningar trion emellan varvas med snurrande akrobatiska rörelser som headspins och windmills.
Koreografen Arja Tiili, vars verk ofta är samhällskritiska, anställer sin konstnärliga personal produktionsvis. Denna gång har hon valt att jobba med streetdansarna Matti Keipi, Emre Sevim och Elena Ruuskanen. Breakdancen i Bronx New York föddes i tiden som ett alternativ till gängvåld och rasism. Tiili använder dansen som ett ställningstagande och redskap mot mobbning och vill göra det treåriga projektet Break The fight! riksomfattande genom workshopar, föreställningar och diskussioner för unga – mindre snack och mera verkstad, helt enkelt.
Tiili blandar enligt egen utsago gärna olika stilar, denna gång nutidsdans med breakdance, vilket jag personligen gillar. Det är också fint att streetdancen hittar till högkulturens scener. Mest i sitt esse är dansarna ändå när de battlar och freestylar. Jag imponeras särskilt av Emre Sevims rentav mästerliga powermoves (tricks) och one-hand stands (hopp på en arm). Också Matti Keipis akrobatiska tricks får fjärilarna i magen att fladdra till då och då. Mångsidiga Elena Ruuskanen visar sig behärska också nutidsdansen utmärkt, medan killarna kunde jobba lite mer med att få sina rörelsebanor fulländade.
En ny för mig positiv bekantskap är feministrapparen Mercedes Bentso (Linda-Maria Roine), som själv är tidigare mobbningsoffer och missbrukare. Nu står hon där som vinnare i svart långklänning och stilettklackar och rappar om allvarliga problem som skolskjutningar och vad som gick fel. Det blir ställvis tungt, särskilt med projiceringarna av gamla skolfoton som flimrar i bakgrunden. Men också svåra saker ska kunna diskuteras i klassrummen.
Så plötsligt bryts stämningen totalt. Emre Sevim kastar slängkyssar, rullar med sina magrutor och råflörtar med tjejerna till Tina Turners – i det här sammanhanget något kitschiga – Simply the best. Tankarna förs till ett skoldisco. Konfettin flyger och man tror nästan föreställningen är slut då stämningen än en gång bryts, nu av Elena Ruuskanens fina men angstiga solo.
Scenbytena är inte alltid helt logiska men föreställningen berättigar sin existens trots vissa konstnärliga brister. Break the fight! Är ett verk som man kan beställa. Hoppas så många skolor som möjligt nappar på det.