Skivrecension: Mysjazz för sommaren
(AMK)
De två herremännen Wade Mikkola, kontrabas och Alan Matheson, piano och trumpet, har arrangerat nio stycken av Oskar Merikanto under rubriken Summer Evening. Visst finns det sommarkänsla både i Merikantos tonkonst och i de mestadels rofyllda jazztagningarna av musiken. Från de första takterna av Idyll kommer Bill Evans i åtanke, men inte bara genom pianostilen eftersom Evans harmonivärld inte ligger långt från exempelvis Merikantos.
Tack vare det gemensamma i harmonivärlden mellan musik från cirka hundra år sedan och en betydande del av jazzrepertoaren känns inte skivan som ett stilbrott. Duoformatet tillsammans med Merikantos folkingredienser ger en parallell till Jan Johansson och Georg Riedel i folkton.
Att de svänger upp Den gråtande flöjten känns helt ok, då man hört tillräckligt många gråtande versioner av stycket. Valse lente förblir en vals medan Idyll och Summer Evening’s Waltz (Grande Valse) får fyra slag i takten. Det kunde kanske ha räckt med tre även i dessa. Skivan hade möjligen vunnit på friare tempobehandlingar.
Vidare kunde man ha satsat lite mera på skivomslagets design. Det vykortsmässiga insjölandskapet med typisk datorfont ser ut som sådant brukar se ut – lite billigt.
Publicerad i HBL 31.12.