Skivrecension: Musik för bägge hjärnhalvorna
Gitarristen och kompositören Markus Pesonen presenterar ambitiös och komplex musik med stor dynamik på skivan Padme.
(Barefoot Records)
Det är den andra skivan för den elva musiker starka orkestern Hendectet. Trots den ibland frijazziga estetiken låter musiken organiserad och för tankarna till, förutom Gil Evans, även Frank Zappas förebild Edgard Varèse. Det är med andra ord fråga om både organiserad musik och organiserade ljud.
I orkestern spelar tre träblåsare, med ett urval instrument från sopransax och piccoloflöjt till bassaxofon och kontrabasklarinett. Att det kan hända en del även i det lägre registret försäkras ytterligare av bas och tuba. Den rika instrumentationen inbegriper förutom vanligare jazzinstrument även violin och dragspel.
Skivan inleds av den drygt femton minuter långa North, som innefattar en viss nordisk dimension men ändå inte påminner om fjordjazz från Norge. Den påföljande Blessing In Disguise följer ännu friare spår. Därför överraskar den bossanovainspirerade, traditionellare Flower Of Life mera. Förutom Pesonens milda gitarr tar Petter Hängsels basun och violinisten Anna Chekasinas röst huvudrollerna här. I slutet stiger stycket genom utdragna klusterkryddade blåsackord ovan det sedvanliga.
Pesonen tycks i sitt skrivande utan problem flytta sig mellan rent tonal och atonal musik. Inte heller rytmiskt låser sig tonsättaren i vare sig puls eller avsaknaden av densamma. Rena svängpartier kan växla till brutna rytmer och fullt rubato. Det här hörs fint i det jazztraditionellare, aningen Mingusdoftande, titelspåret som innehåller accelerandon och ritardandon i både kollektiv och plural form. Särskilt fint är att det ändå inte blir för kaotiskt. Det kan det däremot bli live, då orkestern lär förlänga styckena med längre improviserade partier.
På skivan finns kristallklara utvecklingar som slutet av Bardo som med luftiga arpeggion närmast för tankarna till en väldigt stor plats, rymden.
Markus Pesonen, som de senaste åren verkat i Danmark och Tyskland, är definitivt ett namn att räkna med då det gäller välskriven och välutförd jazz för större ensembler. Han gör musik för bägge hjärnhalvor.
Publicerad i HBL 31.12.