Skivrecension: Laibach – Spectre
Med Spectre fortsätter slovenska Laibach sin taktfasta marsch som började redan under marskalk Titos era i Jugoslavien.
(Mute)
Gruppen som är en del av det politiska konstnärskollektivet Neue Slowenische Kunst (NSK) flirtar provokativt med emblem och symboler som påminner om extremideologiers dito. Med satir och uppskruvad dramatik har bandet/kollektivet på sina skivor behandlat teman som fri marknadsekonomi (Kapital), krig (NATO), kristendom (Jesus Christ Superstars) och nationalism (Volk). Laibach har också utkommit med ett album bestående av J. S. Bachs fugor samt med soundtracket till science fiction-filmen Iron Sky.
Spectre lanseras som gruppens hittills mest politiska album som har influerats av både arabvåren och Snowden-spionagehärvan. Låttitlar som Koran, No History och Resistance Is Futile vittnar om lusten att få röra om i getingboet.Den brummande pratsången (Milan Fras) och teknokompet varvas med wagnersk svulstighet och romantiskt underhållande utsvävningar. Spectre platsar ledigt bland gruppens starkaste plattor.
Publicerad i HBL 4.6.2014.