Skivrecension: Redrama in på bara skinnet
(Rokka)
Singlar har Redrama, alias Lasse Mellberg, släppt på senare år, men det har gått fem år utan ett helt album. Reflection är resultatet av hårt arbete och låtarna är omsorgsfullt utvalda. Det är ett album man inte tröttnar på. Redrama har utvecklats musikaliskt i en ny riktning och låtarna har influerats av flera musikstilar: Dumb har elektro- och klubbsound, Angel för tankarna till Rolling Stones med sin rockiga elgitarr, Flight Mode påminner om Bruno Mars Your sex takes me to paradise. Soul, reggae och självklart hiphop hörs på låtarna.
För den som gillar den äldre street music-Redrama och det rena rapsoundet faller det här albumet kanske inte i smaken. Men finns det likheter med den gamla stilen, som Redramas karakteristiska breda amerikanska, metalliskt klingande rap. Det finns något rörande över flera rapartisters sång, något oväntat, sårbart och intimt som man faller för (tänk på Eminem till exempel). Lasse Mellbergs sångröst är inget undantag.
Albumets styrka är det personliga tilltalet. När någon modigt blottar sina intimaste tankar och känslor lyssnar man. Hela albumet är dedicerat till broden Albert som dog 2010. Det är ändå inte bara sorg. Det handlar även om att ta sig igenom, se ljuset i tunneln. Uppmuntrande och intimt. Ett starkt album.