Musikrecension: Pukor och trumpeter
Pukslagen och trumpeterna som öppnar Bachs Juloratorium hör till de kändaste ljuden i jultid. Sen kan var och en bestämma hur länge man vill lyssna på det två timmar långa verket.
Tapiola sinfonietta & Tapiola kammarkör, dir. Aapo Häkkinen. Sol. Kaisa Ranta, sopran, Monica Groop, alt, Andreas Karasiak, tenor, Aarne Pelkonen, bas. Körinstudering Hannu Norjanen. Hagalunds kyrka 19.12.
Juloratoriet innehåller sex kantater med sammanlagt 64 nummer, och Bach hade redan hade använt en betydande mängd av musiken i tidigare verk när han skrev juloratoriet inför julen 1734. De tre första kantaterna skrevs för den första, andra och tredje juldagen medan de tre senare skrevs för nyårsdagen, första söndagen efter nyår och trettondagen. Kantaterna är väsensskilda till sin natur och till exempel används trumpeterna och pukorna endast i den första, tredje och sjätte kantaten. När Tapiola sinfonietta framförde juloratoriet i torsdags, framförde man de mera sällan hörda tre senare delarna.
Vid cembalon och på dirigentpodiet stod den här gången Aapo Häkkinen, som i vanliga fall dirigerar Helsingfors barockorkester, och visst kändes det tidvis som om både orkestern och kören hade svårigheter att musicera fullt så livfullt, alert eller spänstigt som Häkkinen hade önskat. Dock råder inget tvivel om att just en satsning som denna är till gagn för att utveckla både orkesterns och körens barockkunnande.
I solistkvartetten medverkade fyra intressanta röster. Tyske tenoren Andreas Karasiak är specialiserad på barock och har en smal och inte alltför stor röst, som han använde med finess. Till exempel imponerade han i fjärde kantatens snabba och schvungfulla tenoraria. Sopranen Kaisa Ranta sjöng sina partier vackert och expressivt, medan abdikerade sångprofessorn Monica Groop bara tycks bli bättre med åren. I det här sällskapet kändes Villmanstrandsvinnaren Aarne Pelkonen en aning oerfaren, även om han utan tvivel är en stor begåvning. Tapiola kammarkör sjöng sina partier uttrycksfullt och sinfoniettans konsertmästare Meri Englund bjöd på själfullt violinspel i femte kantatens terzett.
Juloratoriet, kantaterna 4–6, framförs också av Cantores Minores och Finländska barockorkestern på trettondagen i Helsingfors domkyrka.