Recension: K-X-P, Cat Power, Alicia Keys, Moderat på Flow
Det var en aningen trevande start på Flowfestivalen i fredags. Mycket var bra men den riktiga fullträffen saknades på den slutsålda första dagen.
Flowfestivalen, fredag 9.8.
När jag senast såg inhemska K-X-P i juni på Provinssirock var vi bara ett trettiotal som dansade till deras hypnotsika krautrock, men på Flow-spelningen var Black Tent så fullt att folk inte rymdes in. Deras mörka, upprepande och primitiva sound gick hem hos publiken och det fungerar ännu bättre live än på skivorna. Det blir en annan intensitet och tyngd i deras långa utdragna riff, inte minst tack vare två trummisar och att bandet släpper tyglarna ännu mer. Plus också för de mystiska sekteristiska munkkåporna och en fängslande visuell scenestetik.
Blue Tent var också en stund senare fyllt till bredden när Cat Power, eller Chan Marshall som hon egentligen heter, trollband publiken med sin hesa raspiga röst och svettiga närvaro. Roligt att gubbrock spelad av kvinnor intresserar så mycket av det trendmedvetna Flowfolket. Det är också skönt med organiska och mänskliga sound och känslan av att man inte tittar på en artist utan en verklig människa. När hon avslutade med hitlåten Ruin tog hon till Morrissey-maneér och kastade ut vita blommor till publiken. Sympatiskt.
Honungsljuv Keys
New Yorkbon Alicia Keys var fredagens största artist som onekligen hör till sin generations skickligaste r'n'b-artister men hennes konsert levde inte riktigt upp till den show som krävs för att få huvudscenen att lyfta. Hon är honungsljuv, otroligt teknisk, flirtig och perfekt på många sätt men jag saknar sprickor i den slipade ytan. Därför är hon mindre personlig än Cat Power. Pianoballaderna var mäktiga och melodiska men showen tog skruv först mot slutet i Girl on Fire och Empire State of Mind. Höjdpunkten blev ändå Fallin', som hon slog igenom med 2001, där Keys lät publiken ta över en hel vers.
Moderat är en fusion av Modeselektor och Apparat – tre av den berlinska scenens tyngsta namn. Och tung klubbmusik är precis vad de här tre killarna också levererar i ett välfyllt Blue Tent. Spelningen sätter omedelbart i gång med en skoningslöst djup basgång och knivskarpa beats. Moderat rör sig smidigt mellan olika genrer av elektronisk musik – det finns lite av technons attack, lite av housens dynamik och en del lekande med dubstep och drum' n' bass-element. Det som ändå håller ihop paketet till en helhet är stämningen i låtarna. Trots att det är röjig musik präglas den av en viss melankoli. Det här kommer i synnerhet fram när Sascha Ring (aka Apparat) sjunger och spelar gitarr. Jo, ni läste rätt! Moderat skiljer sig från många andra artister inom samma fack just genom att de stundvis har live sång och gitarr. Det här ökar närvaron och gör också att deras musik känns som riktiga låtar och inte enbart som ett dj-set.