Recension: Seglias bara snäppet bättre i Rautavaaratävlingen
Flera av verken var förvånansvärt likartade men Zesses Seglias bidrag var strået vassare, skriver Wilhelm Kvist med anledning av den första Einojuhani Rautavaara-kompositionstävlingen.
Helsingfors kammarkör, dir. Nils Schweckendiek. Seppar, Na, Hirvelä, Seglias, Vanoni, Solomon, Rautavaara. Viitasaari kyrka 7.7.
30-årsjubilerande festivalen för ny musik, Musik i tiden, har firat hela veckan och festivalen har besökts av bland andra Klangforum Wien och ensemblens grundare, schweizisk-österrikiske tonsättaren Beat Furrer (f. 1954).
Festligheterna avslutades på lördagen med finalkonserten i den första internationella Einojuhani Rautavaara-kompositionstävlingen för kammarkör där sex finalister tävlade om segern.
Trots att det estetiska utgångsläget hos flera av tonsättarna var diametralt motsatt, kändes finalkompositionerna sist och slutligen förvånansvärt likartade. I samtliga fall spjälktes texten upp så att den knappt gick att känna igen. Att försöka åstadkomma en traditionellt klingande körklang verkade bannlyst – endast i Mike Solomons Två madrigaler användes en sådan som effekt.
Viitasaari kyrka har allmänt ansetts vara det akustiskt bästa rummet på orten, men frågan är om inte kyrkakustiken åt upp en del av finesserna i de fina viskningarna och susen som koristerna ofta producerade. Dock verkade samtliga kompositioner ta till vara de möjligheter som en proffsensemble av Helsingfors kammarkörs kaliber erbjuder.
Solomon publikens favorit
Det vinnande bidraget, Zesses Seglias Alfa, syftar på ett prefix i det grekiska språket, bokstaven alfa, som ger orden deras motsatta betydelse. Seglias hade placerat kören i grupper om tre runtom i kyrkan och använde sig av långa, långsamt framskridande toner som kontrasterades mot skrik som påminde om babianer eller hyenor. Formen verkade genomtänkt även om den spatiala effekten kanske inte utnyttjades maximalt.
Publikens favorit blev inte helt oväntat amerikanen Mike Solomons Två madrigaler, LATER och j-sho, där tonsättarens gedigna röstkonstnärliga erfarenhet tydligt märktes av. Solomons harmonier är utstuderade och hans fräna och fräcka egna text i j-sho kändes i många avseenden tilltalande. Anmärkningsvärt var att Solomon hade låtit översätta den till finska för att uppfattas av så många som möjligt. Kanske kunde han ha tagit ut svängarna ännu mera för större inverkan.
- Einojuhani Rautavaara-kompositionstävlingen för kammarkör arrangerades för första gången av Helsingfors kammarkör i samarbete med Musik i tiden-festivalen.
- Till tävlingen kom drygt trettio anmälningar, av vilka sex finalister valdes ut att delta i en workshop i våras (Hbl 15.4). De färdiga bidragen hördes nu för första gången.
- Vinnaren, greken Zesses Seglias, får 5000 euro samt en kompositionsbeställning värd 3000 euro. Det vinnande bidraget Alfa framförs av HKK i Helsingfors nästa säsong.
Italienaren och Harvardstudenten Gabriele Vanonis Gelo använde sig av enklare harmonier än många av sina medtävlande. Avsnittet med en reciterad text gjorde att stycket skilde sig till sin fördel.
Jouni Hirvelä nyttjar i Jään äärelle otaliga blåsningar och andningar som kombineras med andra ljud: lidelsefulla glissandi och ljud av vinande vindpustar. Texten av Olli Heikkonen är ytterst fragmentarisk och i det närmaste oigenkännlig. Uttrycket är som allra effektivast mot slutet när Hirvelä fokuserar på ett enskilt ord (Kiitos) på en unison ton som växer och och krymper svallande.
Också estniska Evelin Seppars Antiphon for St. Michel och sydkoreanske SukjJu Nas Glossolalia var välskrivna stycken, om än en aning återhållsamma och reserverade.
Helsingfors kammarkör tolkade samtliga stycken föredömligt ambitiöst och exakt och flera individuella insatser kan prisas, alltifrån Mirjam Schulmans finurliga läten till Keimo Joensuus hotfulla gormanden.
Finalkonserten sänds i Yle Radio 1 i kväll söndagen den 8.7 kl. 19.03.