Recension: Hälsofascism som opera
Barockopera av Kirmo Lintinen till Veli-Pekka Hänninens libretto. Regi och scenografi: Janne Lehmusvuo. Chorus Iucundus, dirigent Jari Hiekkapelto. Dräkter: Tyra Therman. Solister Petri Bäckström, tenor; Mari Palo, Laura Heinonen, Riikka Sirén sopran; Riku Pelo, baryton; Essi Luttinen, mezzo; Sören Lillkung, basbaryton. Premiär på Åbo svenska teater 28.4.
”Första finländska barockoperan från år 2007” berättar programbladet. Vad menas då med 'barock', vilka begrepp står termen för? Med barock brukar vi vanligen avse en stilperiod från 1600- och 1700-talet. Men barock är egentligen ett adjektiv, när någonting är barockt är det nästan absurt vilket inte nödvändigtvis betyder någonting negativt.
Fitness-operan tar avstamp i båda betydelserna. Veli-Pekka Hänninens libretto om fetma, bantning, dopning och den inre skönheten, så förutsägbart det än är, bjuder på barocka scener och absurda repliker, ibland på gränsen till buskteater. Att huvudpersonen Leo (Petri Bäckström) blev både språk- och matematikgeni sen han bantat trettio kilo var dock enbart klumpigt. Är feta människor dumma? Kirmo Lintinens musik för handlingen framåt i smidiga recitativ, med rutinerade Annamari Pölhö vid cembalon, interfolierad av stilpastischer av vilka uvertyren till andra akten med sina raffinerat applicerade hemioler var helt betagande. Polyfoni är här självklart stilmedel, en raffinerad körfuga och en chaconne när Leo tappat både tro och hopp associerar till Purcell. Gripande vacker var den försmådda Minttus (Essi Luttinen) aria och vokalis ackompanjerad av mjukt empatiska flöjter.
Scenbilden var mer eller mindre statisk med rörliga väggar och inte mycket annat, allt hängde på sångarna vilka både vokalt och inte minst fysiskt hängivet tolkade sina roller. Nämnas kan ytterligare Riku Pelo vars röst får allt större intensitet och auktoritet.
Finländska barockorkestern under Jari Hiekkapeltos ledning inledde anspråkslöst, lite hafsigt och orent men sedan man tagit timeout d.v.s. stämningspaus, blev klangen stadigare och renare. Grädde på moset var Puolalanmäki musikgymnasiums kör Chorus Iucundus med sin säkra sång och smidigt förverkligade koreografi.
Föreställningar i Åbo 2 och 5.5 samt på Savoy-teatern i Helsingfors 8 och 9.5.
Publicerad i Hbl 30.4.