Recension: Traditionellt och eget
Kukka Lehto, violin, sång; Teija Niku, dragspel, sång. (Ääniä)
Polka Chicks-gruppen har krympt från trio och duo och samtidigt finslipat sin profil. På debutskivan var kontrasten mellan de fartfyllda polkalåtarna och smäktande sångerna rätt så kännbar, men på skiva nummer två känns repertoaren mer sammanhängande. Det är spelmansanda och folksånger, delvis traditionellt och delvis eget.
Få framför spelmansmusik så här proffsigt! Dansnerven kittlas lämpligt och man kan höra att de uppträtt flitigt tillsammans, samspelet andas naturligt.
Kukka Lehto och Teija Niku trakterar båda sina instrument skickligt och sjunger också nätt, även om de inte har några soliströster direkt. Jag fastnar speciellt för stämningsfulla Luullaan et on lysti olla, lyriska valsen Viktor’s med sitt drömmande violinsolo och dragspelsvirtuosa Kotimökin Jussi. En extra färg får skivan i och med Vidar Skredes gitarrgästspel.