Hon vill ge offren en röst

När världens första permanenta krigsförbrytardomstol grundades för tio år sedan stod förhoppningarna högt. Åratal av lobbande krävdes för att Internationella brottmålsdomstolen ICC skulle bli verklighet. Men hittills har bara en person dömts – den kongolesiska krigsherren Thomas Lubanga för att ha rekryterat barnsoldater.

Fatou Bensouda tog över som chefsåklagare på ICC i juni i år och hon säger att det inte behövs några stora reformer av domstolen för att få mer fart.

– Det är orättvist att anklaga oss för att vara långsamma – vi startade ju från noll och måste bygga upp hela strukturen. Flera andra domslut väntas inom kort.

Bensouda räknar upp statistiken: ICC håller på med 15 rättsfall i 7 länder och 29 personer har åtalats.
Alla av fallen hittills handlar om Afrika, och det är något domstolen också har fått kritik för. Men inte heller den kritiken sväljer Bensouda, utan hon väljer att vända på steken.

– Om man anser att ICC har tagit sikte på Afrika så tänker man ju främst på de statsöverhuvuden som nu är åtalade. Men man borde ändra fokus och i stället se offren. Det är de som är orsaken till att domstolen existerar. Vi finns här för att finna sätt att ge dem en röst.

– Afrika har tagit ledarrollen här och de afrikanska länderna visar att de inte godkänner att sådana här brott sker på deras territorium.
Bensouda påpekar att domstolen har förundersökningar på gång i flera länder.

– Många av dem ligger utanför Afrika, som Colombia, Afghanistan, Georgien och Korea till exempel. Om det blir åtal av beror sedan på om länderna själva aktiverar sig eller om brotten alls faller inom vår jurisdiktion.

I sista hand
Internationella brottmålsdomstolen ICC tar över först då ländernas eget rättssystem antingen inte klarar av att driva ett fall eller inte vill göra det. Om inte staten själv ber om hjälp krävs det att FN:s säkerhetsråd ber ICC öppna en undersökning.

Problemet i många av fallen är att de åtalade är på fri fot. Det gäller till exempel ledaren för gerillan Herrens motståndsarmé LRA i Uganda, Joseph Kony, och Sudans president Omar al-Bashir. Domstolen kan inte själv gripa de åtalade, utan måste förlita sig på att polis och armé i de 121 stater som undertecknat domstolens regelverk gör det. Och där spelar politik och grannsämja en stor roll.

– Det är klart att det är en politisk fråga. Men det händer saker: Malawi skulle stå värd för Afrikanska unionens toppmöte i juli, men sade att Omar al-Bashir inte får komma in i landet. Då flyttades mötet till Addis Abeba i Etiopien i stället, berättar Bensouda.
Hon berömmer Finland för att klart och tydligt ha sagt ifrån att de åtalade inte ska stödjas eller tillåtas röra sig fritt.