PÅ JAKT EFTER SANN KÄRLEK. I filmen ställer Wille Hyvönen bland annat frågan om huruvida det spelar någon roll hur andra ser på den egna kärleksrelationen. Foto: Leif Weckström.

När gudfar reste till Thailand

Wille Hyvönen har gjort en film om sin gudfar Seppo, en av många finländska män som sökt kärleken i Thailand. Berättelsen kom att handla mer om Wille själv och hans fördomar kring andras relationer.

När filmstudenten Wille Hyvönens gudfar Seppo – till vardags kötthandlare i Varkaus i mellersta Finland – för några år sedan skulle åka till Thailand för att möta sin blivande fru Pin vred det till i magen på Hyvönen.

– Jag kände irritation och hat mot män som han, som åker till södern för att hitta sig en hemmafru. Hur kan man till exempel kommunicera med någon som knappt talar samma språk? Samtidigt var jag rädd för att förhållandet skulle bygga på ett ömsesidigt utnyttjande där Seppo får sex mot att Pin får pengar.

Eftersom Seppo redan en gång tidigare genomgått en skilsmässa med en tidigare thailändsk fru var Wille oroad över att hans gudfar skulle bli besviken igen. Så han bestämde sig för att följa med till Buriram i ­östra Thailand för att se och ifrågasätta hur parets relation utvecklades.

– Ämnet både skrämde och lockade mig. Äktenskap mellan finländska män och thailändska kvinnor är något många känner till och har starka åsikter om.

Filmen blir framför allt en berättelse om Wille själv och hur han möter sina egna fördomar. I början misstänker han till exempel att Pin egentligen är prostituerad och vid ett tillfälle stjäl han Seppos plånbok för att på så sätt tvinga paret att leva utan finländska pengar. Ju längre ­tiden går desto tydligare blir det ändå att perspektivförändringen sker hos Wille snarare än hos Seppo och Pin.

profil
Wille Hyvönen
  • Ålder: 25.
  • Utbildning: Filmregi vid Aalto-universitetet.
  • Från: Lahtis, bor i dag i Helsingfors tillsammans med sin flickvän.
  • Aktuell med: Dokumentären Min gudfar, hans thaibrud och jag.

– När jag insåg att jag betett mig kränkande mot dem var jag tvungen att ifrågasätta mina egna föreställningar om ett jämställt förhållande – fråga mig själv vem jag är att döma någon annans kärlek.

Står varandra nära
När vi träffas har dokumentären Min gudfar, hans thaibrud och jag just haft premiär i Seppos hemstad Varkaus. Rektionerna har varit genomgående positiva, inte minst då allihop öppet vågar berätta om sina känslor. När Wille i filmen frågar Seppo hur han kan veta att kärleken är äkta får han svaret att Seppo nog har både hjärna och känslor. Varken Pin eller Seppo hade något emot att Wille och hans kamera följde dem överallt.

– Tvärtom, Seppo och jag har alltid stått varandra nära. Både han och Pin är dessutom måna om att fungera som föregångare, stå upp för sin kärlek.

Även om filmen inte kan gälla för alla par menar Hyvönen att den tar itu med vardagsrasismen som finns inom var och en av oss. Han beklagar att det mest är tragiska historier som får medialt utrymme vilket leder till att många tror att alla makar är olyckliga.

– Vi tänker alltför ofta slentrianmässigt att vi är vidsynta och toleranta. Men jag har pratat med upp­emot tusen personer: ingen står helt utan fördomar när det kommer till den här typen av äktenskap. Om man jämför med till exempel familjevåldet i Finland, är det få som går omkring och tänker att varje man på gatan slår – också trots att statistiken skrämmer.

Hyvönen säger att speciellt Pin hoppas att filmen också kan visas i Thailand eftersom vanföreställningar om de västerländska männen är allmänna även där.