Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Film
    • Musik
    • Litteratur
    • Scen
    • Personporträtt
    • Recensioner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Rassel, prassel, puss av Hanna Lundström och Maija Hurme är ett färskt tillskott till den finlandssvenska barnpoesin. Illustration ur boken: Maija Hurme.

    Barnkammarens poesi hör till vår kanon

    Fredrik Sonck
    Publicerad: 13.12.2015 08.05 • Uppdaterad: 13.12.2015 14.09

    Ämnesord

    • Litteratur
    • Finlandssvensk litteratur
    • Poesi
    • Barnlitteratur

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Rim, ramsor och språklekar stöder språkutvecklingen hos barn. Också många vuxna verkar bevara ett nära förhållande till barnlitteraturens poesi. Det finns en glädje i att lära sig något utantill, säger läsambassadören Katarina von Numers-Ekman.

    Poesin, och i synnerhet rimmet, har en sällsynt stark position i litteraturen för de allra minsta. Om någon litteratur är allmänt igenkännlig och välciterad så är det väl denna. Till allmängodset hör ett antal rim och ramsor av äldre slag, samt berättelser på rim av storheter som Elsa Beskow och Tove Jansson.

    I år har två omhuldade författare i den poetiska genren – Stella Parland och Lennart Hellsing – gått bort, och på sociala medier har slagkraftiga rader och hela verser av dem citerats flitigt. Språklekar och nonsensrim av det här slaget verkar slå an en sträng hos många, stora som små.

    Men hur kommer det sig att just barnlitteraturen blivit en fristad där poesin oftast slipper förknippas med idéer om att vara ”svår”? Och vad innebär poesin för de unga läsarna?

     

    Inget självändamål

    Precis som inom annan litteratur ska rim och poesi ändå inte vara något självändamål inom barnlitteraturen. Det säger bilderboksförfattaren Minna Lindeberg som 2013 nominerades till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris för sin bok Allan och Udo, som är skriven på rim. Boggan och Kyösti Kekkonen, som hon gett ut i höst, är däremot författad på en lyrisk, men ändå orimmad prosa.

    – Allan och Udo var en helt annorlunda berättelse, mer drömlik och ironisk och gäckande. Varje berättelse kommer i sin egen form. Det är frågan om att hitta berättelsens musik eller ton, då berättelsen börjar födas.

    Den språkliga formen är förstås ändå viktig, säger Lindeberg. I synnerhet gäller det bilderböcker där textmängden är begränsad

    – En barnbok tar löjligt lång tid att skriva med tanke på hur lite text det är. Men rytmen i språket måste vara enhetlig, och därför får man skriva om tills man fångar den.

     

    Glädjen av utantill

    Kanske beror rimmens starka ställning på att de fastnar så lätt, att de är som en sorts språkliga kardborrar? Det säger i alla fall läsambassadören Katarina von Numers-Ekman, som jobbar med att stödja barns och ungas läsande.

    – Det finns en njutning i att märka att man lär sig något. Förr tvingade man barnen i skolan att lära sig Fänrik Ståls sägner. Det gör man ju inte nu för tiden men det finns något värdefullt i att kunna något utantill. Rimmande och ramsande och att leka med ord är jättestimulerande för barnets språkutveckling och ökar den språkliga medvetenheten. Det är också vetenskapligt belagt.

    von Numers-Ekman säger att det i dag finns allt färre böcker som man kan räkna med att alla känner till. Andra länder har en mycket starkare kanon, och en tradition av att vissa verk är obligatoriska i skolundervisningen. I den meningen tyder uppmärksamheten och det livliga citerandet i samband med älskade ordkonstnärers död på att deras texter blivit en del av ett gemensamt kulturarv.

    – För Stella Parlands och Lennart Hellsings del finns också humorn, det oväntade, det halsbrytande bildspråket och tokigheterna. Jag vet inte om brutalitet är rätt ord, men de är båda författare som inte på något sätt skriver gulligheter. Det finns ett drag av någonting sorgligt eller grymt hos dem. Jag var själv som barn mycket illa berörd av ”Bagar Bengtson han är död han har bränt sig på ett bröd”. Men det är också något som stärker upplevelsen av texten.

    Litteraturforskaren och barnbokskritikern Mia Österlund är inne på samma spår.

    – Det som förenar Stella Parland och Lennart Hellsing är att de är så frimodiga och fräcka. De är överraskande och man vet aldrig vad som kommer att hända i dikterna. Det är ett nonsens som träffar så rätt i barnasjälen, när barnet upptäcker språket och litteraturen och att allting kan går precis hur som helst.

    – Sen finns det också en underliggande etik som tilltalar, men de är esteter ut i fingerspetsarna. Jag tänker på de gånger jag sett Lennart Hellsing: en väldigt försynt och lite blyg man, men med så häftig klädsel: orange kostymer, gul väst. Han var som en performance hela karln.

    Österlund är medlem i Nordiska rådets priskommitté för barn- och ungdomslitteratur och har därför en god överblick över utgivningen. Prisjuryn har haft förhållandevis få lyriska verk att ta ställning till bland de nominerade böckerna de senaste åren, men visst förekommer de. Som exempel nämner hon Annika Sandelins Råttan Bettan och masken Baudelaire som nominerades 2014.

    En annan som bär vidare den poetiska traditionen är, enligt Österlund, Ulf Stark. Hon lyfter också fram Rabén & Sjögrens serie Min skattkammare som innehåller nyskriven lyrik för barn.

    – Men ofta är poesin insmugglad bland allt det andra. Alla kanske inte heller tänker på att de läser en diktsamling då de läser Ulf Stark.

     

    Mest för dagisbarn

    Det Österman och von Numers-Ekman är helt överens om är att det lyriska språket mest ägnas de yngre barnen, de i dagisåldern. För lite äldre barn försvinner det nästan helt.

    – Barn i alla åldrar borde få tillgång till litteratur av alla slag och genrer. Jag tror att det finns ett starkt marknadstänkande för åldern 9–12, nybörjarläsarna. Man satsar gärna på serier, som man vet säljer bra. Man gillar första boken om Lassemaja och vill sen ha följande. Man tänker säkert också att lyrik inte säljer så bra, att föräldrarna inte förstår sig på det om de inte själv har ett intresse för lyrik, säger von Numers-Ekman.

    Hon och Österman påpekar båda också att det är svårt att rimma bra. Helt oberoende av varandra ger de exempel på barnböcker där ambitionen att skriva på vers snarast blivit en black om foten, där en mer konventionell prosa i själva verket varit mer ändamålsenlig.

    Som kritiker och forskare önskar sig Mia Österlund ändå mer lyriska ansatser riktade mot barn och unga. Varför inte i form av en antologi med nyskrivna rim och ramsor?

    – Min egen feministiska bildningsgång på 70-talet började med Ingrid Sjöstrands Fundror, som ju var väldigt socialrealistisk, med nyenkla dikter. Jag har jättestarkt förhållande till dem. Med tanke på att det poppat upp en massa normkritiska förlag är det synd att man inte börjat söka efter socialrealistisk dikt.

    – Då kunde man också nischa in sig på målgruppen i skolåldern. Dessutom skulle lärarna säkert kasta sig över det, de har ju en ständig utmaning i att hitta texter som är tillräckligt korta.

    Fredrik Sonck
    Ta kontakt Flera artiklar av Fredrik Sonck

    Nyhetspulsen

    3.2.2016 08.32 3.2.2016
    Här är HBL.fi 4.0
    » Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
    2.2.2016 22.07 2.2.2016
    Jurase Park marknadsför felaktigt
    » Dinosaurieparksprojektet använde gruppfinansieringsbolaget Invesdors namn i markandsföringssyfte – utan lov.
    2.2.2016 18.29 2.2.2016
    "Motbjudande skatteflykt"
    » Att sälja Fortums elnät var aldrig en god idé, säger statsminister Juha Sipilä (C).
    2.2.2016 21.55 2.2.2016
    Bensow fick äntligen ihop bokslutet
    » Skandalomsusad barnhemsstiftelse vill återupprätta sitt rykte.
    2.2.2016 20.56 2.2.2016
    Vill spela in "Star Wars" i rymden
    » Regissören Colin Trevorrow drömmer om att ta inspelningarna till yttre rymden.
    2.2.2016 17.20 2.2.2016
    Designens underbarn lämnar Finland
    » Fyra Aalto-studenter har tagit sig vidare till finalen i den erkända modetävlingen i Hyères.
    2.2.2016 19.45 2.2.2016
    Domkyrkan stängs för en vecka
    » Helsingfors domkyrka håller stängt i en vecka på grund av torkningen efter en vattenskada.
    2.2.2016 17.49 2.2.2016
    Misstänkt explosion i svensk skola
    » Svenska tidningar berättar om en kraftig explosion i en gymnasieskola i Karlstad. Inga spår av förödelse har dock rapporterats.
    2.2.2016 20.51 2.2.2016
    Läckor i Aarniofallet förvånar CKP
    » Informationsläckor från CKP och Helsingfors narkotikapolis var tisdagens var tisdagens ämne i målet kring Jari Aarnio.
    2.2.2016 21.19 2.2.2016
    SFP vill ge alla asylsökande id-kort
    » Asylsökande borde ges chansen att arbeta direkt efter ankomsten, anser Svenska folkpartiet.

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     

    Recensioner

    TV
    Ronja Rövardotter
    Musik
    Finländska barockorkestern
    Musik
    Sibafest: Movies
    Musik
    Einojuhani Rautavaaras solokonserter
    Musik
    Exaudio
    Böcker
    Sapfo har lämnat oss. Sapfostudier från sex årtionden
    Böcker
    Särdrag, stavning, självbild. En idéhistorisk studie av svensk språkplanering i Finland 1860–1920. SLS 2015
    Musik
    Tapiola Sinfonietta
    Musik
    Sibafest: Sibelius-Akademins vokalensemble
    Musik
    Koko Jazz: Blicher–Hemmer–Gadd
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet