Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Film
    • Musik
    • Litteratur
    • Scen
    • Personporträtt
    • Recensioner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Häxprocesser på gång. Tiina Miettinen forskar i 1600-talets österbottniska häxjakter. (Foto: Cata Portin)

    Häxjakt på pigan som inte var rädd

    Annika Hällsten
    Publicerad: 18.11.2015 02.10

    Ämnesord

    • Litteratur
    • Finsk litteratur
    • Sakprosa
    • Tiina Miettinen

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    En duglig piga kunde på 1600-talet skapa sig ett självständigt liv, göra karriär och i bästa fall klättra uppåt på samhällsstegen. Men hon kunde också bli anklagad för häxkonster.

    Av okänd anledning landade Brita Pehrsdotter, född 1630 i Jakobstad eller i dess omgivning, i mitten av 1600-talet som piga i Kajaneborg. Vid sidan av hushållsarbetet assisterade Brita slottets fältskär i hans uppgifter och visade sig vara begåvad och läraktig.

    Brita Pehrsdotter lärde sig rengöra infekterade sår, amputera, blanda ihop mediciner och behandla patienter som led av syfilis. Dessutom hade hon bra hand med hästar. Hon var så duktig att ingen i den avlägset belägna borgen brydde sig om att hon var kvinna.

    Så småningom återvände Brita till sin hemstad. Hon gifte sig först med tulltjänstemannen Hans Hansson Rijs och, efter att ha blivit änka, med skomakaren Erik Andersson. Trots att hon var gift fortsatte hon att bistå dem som behövde hennes medicinska talanger. Det straffade sig.

    1689 åtalades Brita Pehrsdotter för häxkonster. Orsaken var inte hennes förmåga att bota sjuka utan rykten om att hon kanske kunde mana fram sjukdomar som hämnd. Brita hade nämligen svårigheter med att inkassera någon ersättning för de jobb hon gjorde. Man ville ha hennes tjänster men man ville inte betala för dem. Eftersom det var olagligt för en kvinna att arbeta som fältskär var hon inte registrerad och kunde inte räkna med myndigheternas hjälp då det gällde att driva in skulder.

    Dessutom hade Brita ett häftigt temperament och en vass tunga vilket inte underlättade hennes situation. Hon dömdes till döden. Men i motsats till många andra kvinnor hade Brita lyckligtvis en man som stod vid hennes sida och som vittnade till hennes fördel.

    Dödsstraffet genom halshuggning förverkligades inte men Brita fick höga böter vilket innebar att familjen tvingades pantsätta sitt hus.

    Brita Pehrsdotter är ett av de kvinnoöden som lyfts fram i Tiina Miettinens bok Piikojen valtakunta. Nainen, työ, ja perhe 1600–1700-luvuilla (Pigornas rike. Kvinnan, arbete och familjen under 1600–1700-talen). Boken handlar om ett antal kvinnoöden i 1600- och 1700-talets Finland och utgångspunkten var att krossa fördomar.

    Alla pigor var inte offer.

    – Tyvärr har litteraturen och filmerna befäst bilden av den arma, hunsade pigan. Det är klart att det fanns också sorgliga öden men jag ville visa att för många obesuttna kvinnor var arbete ett sätt att få kontroll över sina egna liv, säger Tiina Miettinen.

    Vad förvånade dig mest när du researchade?

    – Att så många unga kvinnor var väldigt rörliga redan för 300–400 år sedan. De sökte sig ofta långt från hembyn.

    En arbetsduglig flicka kunde stiga i hierarkin bland tjänstefolket på den gård där hon var anställd. Allra finast var det att ansvara för gårdens nycklar.

    – Då utsågs man till nyckelpiga. Intressant titel, eller hur, säger Tiina Miettinen.

    Så småningom kunde en piga också hitta sig en man bland gårdens drängar. Inte sällan gifte sig pigor ganska sent och var attraktivare ju mera pengar de hade lyckats skrapa ihop.

    För adelsfröknarna var situationen den motsatta.

    – Adelsdamerna förlorade sina kavaljerer i takt med att åren gick. Och en ogift adelsfröken hade ingen frihet, hon var fånge på sin barndomsgård, påpekar Tiina Miettinen.

    Häxprocesser och familjeliv

    Brita Pehrsdotter var inte ensam om att vara handlingskraftig och begripa sig på vikten av att en kvinna själv tjänade sina pengar. Men att hon tilläts beträda manliga domäner plus anklagelserna för häxkonster skiljer henne från de övriga kvinnorna i Tiina Miettinens forskning. Fascinerad av Britas livshistoria beslöt sig Tiina Miettinen för att forska vidare i de österbottniska kvinnor som drogs in i häxprocesserna på 1600-talet.

    – I Tavastland fanns inga rättegångar mot påstådda häxkonster. Österbottningarna måste ha varit influerade av häxrättegångarna i Hälsingland på andra sidan Bottenviken, konstaterar Tiina Miettinen.

    – Österbottningarna var också mycket ivrigare att döma folk för sexualbrott än vad tavastlänningarna var.

    På gång nu är en artikel om hur de häxanklagade kvinnornas familjeliv påverkades.

    – Intressant i fallet Brita Pehrsdotter är att hennes man inte övergav henne, utan tvärtom stod vid hennes sida, trots anklagelserna om häxkonster. Men det finns exempel på familjer där döttrar till en påstådd häxa har våldtagits.

    Vad skulle du fråga Brita ifall du fick träffa henne?

    – Jag skulle vilja veta mera om hennes tid i Kajaneborg. Hur hamnade hon där och hur lyckades hon övertala fältskären att ge henne medicinsk utbildning?

    – Trots att domstolsmaterialet om Brita Pehrsdotter omfattar mer än 50 sidor finns där inget svar på de här frågorna.

    Dessutom arbetar Tiina Miettinen på en artikel om köpmanna- och fogdesläkten Fordell, känd för sina maffiafasoner i 1500-talets norra Österbotten. Mest känd av ättens män är Hans Fordell som gjorde sig ett namn under klubbekriget.

    – Eftersom det inte fanns någon adel i Österbotten hade fogdarna mycket makt. Ätten Fordells män var berömda för att hota och skrämma, berättar Tiina Miettinen.

    – I skinnbranschen gjorde de goda affärer med att köpa skinn billigt och sälja dem dyrt.

    Boken Piikojen valtakunta är en fortsättning på den doktorsavhandling Tiina Miettinen disputerade med 2012. Doktorsavhandlingen fokuserade på ogifta kvinnors ställning i hushåll i västra Finland under 1600- och 1700-talet.

    Men när föddes intresset för familjehistoria?

    – Via släktforskning. Jag tycker om att studera tillgängligt material och bygga upp en alldeles vanlig finländsk kvinnas liv.

    Annika Hällsten
    Ta kontakt Flera artiklar av Annika Hällsten

    Nyhetspulsen

    3.2.2016 08.32 3.2.2016
    Här är HBL.fi 4.0
    » Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
    2.2.2016 22.07 2.2.2016
    Jurase Park marknadsför felaktigt
    » Dinosaurieparksprojektet använde gruppfinansieringsbolaget Invesdors namn i markandsföringssyfte – utan lov.
    2.2.2016 18.29 2.2.2016
    "Motbjudande skatteflykt"
    » Att sälja Fortums elnät var aldrig en god idé, säger statsminister Juha Sipilä (C).
    2.2.2016 21.55 2.2.2016
    Bensow fick äntligen ihop bokslutet
    » Skandalomsusad barnhemsstiftelse vill återupprätta sitt rykte.
    2.2.2016 20.56 2.2.2016
    Vill spela in "Star Wars" i rymden
    » Regissören Colin Trevorrow drömmer om att ta inspelningarna till yttre rymden.
    2.2.2016 17.20 2.2.2016
    Designens underbarn lämnar Finland
    » Fyra Aalto-studenter har tagit sig vidare till finalen i den erkända modetävlingen i Hyères.
    2.2.2016 19.45 2.2.2016
    Domkyrkan stängs för en vecka
    » Helsingfors domkyrka håller stängt i en vecka på grund av torkningen efter en vattenskada.
    2.2.2016 17.49 2.2.2016
    Misstänkt explosion i svensk skola
    » Svenska tidningar berättar om en kraftig explosion i en gymnasieskola i Karlstad. Inga spår av förödelse har dock rapporterats.
    2.2.2016 20.51 2.2.2016
    Läckor i Aarniofallet förvånar CKP
    » Informationsläckor från CKP och Helsingfors narkotikapolis var tisdagens var tisdagens ämne i målet kring Jari Aarnio.
    2.2.2016 21.19 2.2.2016
    SFP vill ge alla asylsökande id-kort
    » Asylsökande borde ges chansen att arbeta direkt efter ankomsten, anser Svenska folkpartiet.

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     

    Recensioner

    TV
    Ronja Rövardotter
    Musik
    Finländska barockorkestern
    Musik
    Sibafest: Movies
    Musik
    Einojuhani Rautavaaras solokonserter
    Musik
    Exaudio
    Böcker
    Sapfo har lämnat oss. Sapfostudier från sex årtionden
    Böcker
    Särdrag, stavning, självbild. En idéhistorisk studie av svensk språkplanering i Finland 1860–1920. SLS 2015
    Musik
    Tapiola Sinfonietta
    Musik
    Sibafest: Sibelius-Akademins vokalensemble
    Musik
    Koko Jazz: Blicher–Hemmer–Gadd
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet