Dans som spränger språkgränsen
Danslinjen vid Västra Nylands folkhögskola fyller tjugofem år. En viktig aktör inom finländsk danskonst och främjandet av tvåspråkighet.
– Jag har sett cirka femtio dansföreställningar i år. I varannan har det dansat någon som studerat vid den här danslinjen, sa konstens akademiker Marjo Kuusela i sitt festtal.
I fredags firade danslinjen vid Västra Nylands folkhögskola sitt tjugofemårsjubileum med en mångfacetterad jubileumsföreställning på Tryckeriteatern i Karis. Den något inåtvärmande kvällen hade koordinerats av danslinjens långvariga lärare Tytti Kronqvist.
I de fjorton verken syntes främst forna elever, men även musikern Jukka Gustavson och danskoreografen Leena Gustavson som bidrog med det nya högklassiska verket Fria Fall som de dedikerat till Riitta Vainio som varit banbrytare inom finländsk modern danskonst.
Deras abstrakta verk som avslutade kvällen hade ett påfallande mörkt anslag, vilket kanske var en aning förvånande i sammanhanget. Kvällen var ändå ett jubileumstillfälle och en konklusion av all den ungdomliga entusiasm och drivkraft som kännetecknat danslinjen under åren som gått.
Linje med livskraft
Bland dansarna på scenen syntes flera som börjat sin bana i Karis, och sedan uppnått status som professionella dansare på någon av de finländska dansscenerna. Enligt Kuusela har man under de senaste åren kunnat skönja ett större publikintresse för dans i vårt land. Hon lyfte även fram möjligheterna och de pågående förhandlingarna som gäller uppförandet av ett Dansens hus i Helsingfors. Något som kan komma att bli verklighet i någon form på grund av en tidigare donation på 15 miljoner euro från Jane och Aatos Erkkos stiftelse.
Danslinjen vid VNF har sedan starten 1990, fått vara en språngbräda för ungefär femhundra dansintresserade ungdomar. Årskullarna har varierat mellan 13-36 studerande. Bland dem finns flera som i dag har en internationell karriär. De som inte utvecklats till professionella dansare, arbetar som till exempel koreografer, danslärare eller skådespelare.
För andra har den ettåriga danslinjen inneburit en karaktärsutveckling och gett färdigheter som kunnat nyttjas i andra utbildningar och arbetsområden. Det här framgick tydligt då eleverna under kvällen själv lyfte fram årets betydelse på olika sätt, antingen i personliga tal eller genom sina dansverk.
Språkgränser
Västra Nylands folkhögskola firar i år 110 år. Man kan bara hoppas att de beslutsfattare som ansvarar för utbildningsutvecklingen i vårt land, skulle låta gynna utbildningsformer som inte direkt ger en yrkesutbildning, men som ändå aktivt och målmedvetet bidrar till folkbildningen på ett kreativt sätt för unga finländare i hela vårt land.
Skolan är också intressant utifrån en språkpolitisk aspekt. Många av eleverna vid de kreativa linjerna är helt och hållet finskspråkiga, och studieåret innebär för dessa en första kontakt med en helt svenskspråkig miljö.
Under jubileumskvällen kunde man iaktta en medveten tvåspråkig ambition, där såväl elever som lärare agerade frimodigt från scenen på språk som helt uppenbart inte var deras modersmål. Detta integrerades med dansens universella språk som utifrån sin egenart sprängde sina gränser.