Finsk tryckfrihet blir tema i Ungern
Högt på Budas kullar i Budapest finns kulturinstitutet Finnagora. Febril planering pågår inför nästa verksamhetsår.
År 1766 fick Sverige, och därmed också Finland, världens första tryckfrihetsförordning. Bland dem som lade grunden till det fria ordet fanns två bemärkta män från rikets östra halva – historikern Peter Forsskål från Helsingfors och prosten Anders Chydenius från Österbotten.
- Ålder: 58 år.
- Familj: Maken Kari Lumikero, vuxna dottern Linda och vuxna bonusbarnen Hanna och Ville.
- Karriär: Journalistexamen från Svenska social- och kommunalhögskolan. Har arbetat som pressråd i Berlin, som press- och kulturråd i Stockholm och som kommunikationsdirektör på Hanaholmen innan hon i februari tillträdde som direktör för Finnagora i Budapest. Fungerar som vice ordförande i Eunic som är paraplyorganisation för de europeiska kulturinstituten och kommer att vara Eunics ordförande 2017.
- Tips för Budapestresenären: I det mångsidiga museiutbudet är Robert Capa Gallery mycket bra. Få vet att Capa var ungrare. Ferenc (Franz) Liszts hem är också ett fint litet museum. En promenad i de judiska kvarteren är alltid en upplevelse. Och så ska man sitta på café, dricka det goda kaffet och njuta av att studera folk.
Nu, 250 år senare, uppmärksammas jubileet åtminstone i Budapest, av det finländska kulturinstitutet Finnagora.
– Vi är väldigt stolta över herrarna och genom seminarieserien lyfter vi fram våra värden. Med exempel från Finland kan vi koppla till Ungern, säger Cita Högnabba-Lumikero som är direktör för Finnagora.
Rent praktiskt firas jubileet i form av en seminarieserie som kretsar kring temat yttrandefrihet. Den historiska biten blir ett tema, nätfrihet ett annat tema och konstnärlig frihet ett tredje tema.
Också finlandssvenska veckor planeras. Seminariet Älskad, hatad minoritet arrangeras hösten 2016.
Finnagora är yngst av Finlands 17 kultur- och vetenskapsinstitut. Institutets verksamhet finansieras dels via statliga tipsmedel, dels via privata finansiärer. Satsningen på yttrandefrihet genomförs i samarbete med Finlands och Sveriges ambassader samt Magma.
– För att Finland inte ska vända sig inåt måste vi finnas till utomlands. Kulturinstituten är en länk mellan två, eller flera, länder, säger Högnabba-Lumikero och påpekar att kulturbranschen är en stadigt växande bransch.
– Den kreativa industrin är i dag den tredje största näringsgrenen i Europa och växelverkan är en naturlig del av kulturutbudet. Både Finland och Ungern har nytta av det vi erbjuder.
Kulturinstituten är beroende av sina finansiärer men den som har goda idéer har också stora möjligheter att få partner med sig, säger Högnabba-Lumikero.
– Min främsta uppgift är utveckla nya projekt och att söka samarbetspartner.
Vilket är ditt drömprojekt om du fritt får fantisera, utan att behöva ta hänsyn till en budget?
– Att få fylla ett av Budapests fantastiska museer med bildkonst, performanser, popup-restauranger och annan underhållning – alltså att få arrangera en jättevernissage som absolut ingen vill tacka nej till.
Vad överraskade dig mest när det gäller Budapest?
– Att här händer så mycket på kulturområdet. Budapest är en gammal kulturstad med ett väldigt intensivt kulturliv. Man måste ha bra grejor för att synas. Bland annat finns här 20 andra kulturinstitut från lika många kulturområden som alla konkurrerar om utrymmet.
Cita Högnabba-Lumikero tillträdde sin post som direktör för Finnagora i februari. Hennes första månader i landet kännetecknades av en allt högljuddare, internationell kritik mot landets premiärminister Viktor Orban, en kritik som kulminerade i det omdiskuterade stängslet vid gränsen mellan Serbien och Ungern.
– Jag säger som minister Petteri Orpo – taggtrådar och barn hör inte ihop, konstaterar Högnabba-Lumikero och påpekar att hela Europa just nu är rörigt på grund av flyktingströmmarna.
– Alla blev tagna på sängen, inklusive Ungern. Men Ungern har en blodig historia och liten erfarenhet av demokrati.
Historiska dagar
I Ungern firas 2016 60-årsminnet av Ungernrevolten, det vill säga det tolv dagar långa upproret mot Sovjetmakten i landet. Revolten tog slut när de sovjetiska pansarvagnarna vällde in och krossade motståndet. Cita Högnabba-Lumikero talar om traumat som ungrarna tvingas leva med.
– Ungrarna har inte glömt händelserna 1956, säger hon.
Också Finnagora funderar på att uppmärksamma de här historiska dagarna i oktober 1956.
– Operan i Budapest planerar att uruppföra Einojuhani Rautavaaras Kaivosooppera som han skrev redan 1961 efter möten med ungrare i exil. Men ordet Ungern nämns aldrig. Finnagora jobbar på att få en finländsk regissör, scenograf och eventuellt solist till uppsättningen.
Årligen återkommande evenemang som fortsättningsvis kommer att arrangeras är en filmfestival, restaurangdagen och julgubbens turné. Julgubben är den absolut populäraste finländaren i Ungern och i december besöker julgubben bland annat ungerska barnhem för romska barn och för utvecklingsstörda barn.
Vad tycker du att du har lärt dig av ungerskt kulturliv?
– Kulturlivet blomstrar med fantastiska teater- och operaproduktioner. Ungrarna är också bra på att arrangera olika evenemang, till exempel vin- och chokladfestivaler.
– Som stad är Budapest spännande. Här händer alltid något intressant.