Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Film
    • Musik
    • Litteratur
    • Scen
    • Personporträtt
    • Recensioner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Illustration: Maija Hurme.

    Läsarnas finlandismer i sju olika grupper

    Fredrik Sonck
    Publicerad: 18.10.2015 08.58 • Uppdaterad: 18.10.2015 15.56

    Ämnesord

    • Samhälle
    • finaste finlandismen
    • finlandismer
    • språk

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Klassiker, finska lånord, dialektala uttryck, barnspråk, slang. De finlandismer HBL samlat in kan delas in i olika kategorier.

    Totalt bidrog HBL:s läsare med 653 förslag på finlandismer. Då man sållar bort dubbletterna återstår ungefär 450 unika förslag, lite beroende på hur man räknar.

    många av dessa som verkligen kan kallas finlandismer är sedan inte helt lätt att avgöra, men om man som språkforskaren Charlotta af Hällström-Reijonen utgår från en ganska vid definition kan en klar majoritet av förslagen säkert godkännas.

    Några gör det inte. Ord som smultron, slickepott och grodsim används allmänt också i Sverige, medan andra föreslagna ord hör till för små dialektområden för att falla inom definitionen. Bland förslagen finns också ord som på andra sätt (familjespråk, arbetsplatsslang) inte uppfyller kravet på att vara begripliga i en tillräckligt stor den av Svenskfinland.

    HBL har dristat sig att kategoriseras läsarnas finlandismförslag i sju olika grupper och bad Charlotta af Hällström-Reijonen om korta kommentarer.

    Grupp 1: Klassiska finlandismer

    Kännspak, rådda, dynvar, menföre och stegring. Samtliga är upptagna i SAOL, dynvar i den senaste upplagan till och med utan att betecknas som finlandism. Ofta är det de här orden som används som typexempel i skolundervisning. I den mån vissa ord föreslagits av flera olika läsare handlar det ofta om dessa klassiska finlandismer.

    Charlotta af Hällström-Reijonen: SAOL, som betraktas som normgivande, innehåller finlandismer som språkvården i andra sammanhang inte avråder ifrån. Det är bra att minnas att finlandismerna i SAOL inte finns där för att vara en del av någon heltäckande lista, utan för att de har ett symboliskt värde. Akademien vill visa att finlandssvenskan är en viktig varietet.

     

    Grupp 2: Finska lånord

    Tuliainen, bileet, hurja, kiva, nakitera, siisti, krapula. De direkta finska lånorden är många fler än så här på HBL:s lista. En majoritet av dem används dessutom relativt frekvent i finlandssvenskt talspråk.

    Charlotta af Hällström-Reijonen: Visst kan de här orden beskrivas som finlandismer. Det som utmärker direktlånen är att de tenderar att uppfattas vardagliga. Då jag undersökte akademiska föredrag för min doktorsavhandling visade det sig att akademiskt utbildade personer använder väldigt få finska direktlån då de vill tala ordentligt och korrekt. Om det fanns något enstaka undantag var det uppenbart medvetna lån. Jag tror att man ogärna använder de finska orden i högre stil.

     

    Grupp 3: Finska lånord som översatts

    Vissa finska ord och uttryck har kommit in i finlandssvenskan genom direkta översättningar. Hit hör till exempel spelöga, muntur och uttrycket ”lyfta katten på bordet” som alla nominerats av läsare. Traditionellt är detta typisk ajabaja i studentuppsatser och för journalister. Precis som de finska direktlånen klassas de som fennicismer på grund av sitt finska ursprung.

    Charlotta af Hällström-Reijonen: Fennicismer är inte alls sämre än and­ra finlandismer. Och ett finskt ursprung har väldigt många finlandismer, också de som låter svenska. De översatta orden kan på så sätt vara svåra att upptäcka i jämförelse med direktlånen, som många inser inte kan användas i alla sammanhang.

     

    Grupp 4: Dialektala ord

    HBL fick också in många ordförslag med ett dialektalt ursprung. En del torde vara okända utanför sitt lokala användningsområde, medan andra förstås i stora delar av Svenskfinland. Till den första gruppen hör säkert klossot (väldigt lerigt) och gnuggare (massör) medan ord som ”ha leidon” (vara uttråkad) och kuddor (kor) säkert förstås av många.

    Charlotta af Hällström-Reijonen: Ord som huvudsakligen förekommer i talspråk har varit svårare att kartlägga för finlandismforskningen. I dag ser vi ändå en allmän trend, där folk skriver talspråkligt eller dialektalt på bloggar och i sociala medier. Det finns en allmän tendens till informalisering, man gillar att uttrycka sin identitet genom att skriva som man talar i sociala medier. Det kan forskningen utnyttja.

     

    Grupp 5: Slang

    Också slangord kan bli så allmänna att de kan räknas som finlandismer. Bland HBL-läsarnas bidrag syns framför allt den lite gammaldags Helsingforsslangen med ord som snaja, hiffa, drischa och tråka. En läsare föreslår ordet stägä som alla som gjort militärtjänst i Dragsvik torde översätta med stormgevär.

    Charlotta af Hällström-Reijonen: Visst är det är en typ av finlandismer, även om jag själv inte använder den. Men också här kan det vara svårt att dra en exakt gräns och säga precis hur många som måste använda ett ord. Om stägä har allmän spridning kan man kalla det en finlandism, fastän det är slang. Om folk slutar använda ordet när de hemförlovas är det kanske bara militärslang.

     

    Grupp 6: Ord med ryskt ursprung

    En annan grupp som i viss mån tangera slangorden är de ord och uttryck som har ryskt ursprung. Ofta har de kommit in i finlandssvenska genom Helsingforsslangen. Bland läsarbidragen hittas exempel som lafka, butka, kamurka och stobakoff.

    Charlotta af Hällström-Reijonen: Egentligen är de ryska orden inte så hemskt många, totalt sett. Ofta hör de ihop med matkulturen och i regel är det frågan ganska gamla ord. På senare tid har det inte kommit många ryska influenser.

     

    Grupp 7: Barnspråk och ”familjeord”

    Ytterligare en ordgrupp verkar ha en gemensam nämnare i att de anknyter till det mer privata familjelivet och dess vardagligheter. Famppo och finko för famn och finger är förmodligen ord som i synnerhet småbarnsföräldrar och deras avkomma använder sinsemellan i många hem. Ganska många förslag har att göra med tuppen, vessan eller lillkamarn och de behov som uträttas där. ”Konstaplarna” föreslås av en läsare som en eufemistisk finlandism för att beteckna ”trög avföring”.

    Charlotta af Hällström-Reijonen: Famppo och finko används knappast alls i Sverige så visst är de finlandismer, fastän de är barnspråk. Sedan tror jag att folk gärna vill tro att deras egna små familjeord är finlandismer, när de de facto är unika för just den familjen.

    Läs också

    18.10.2015Finlandismer finns av alla slag15.10.2015Finaste finlandismen: 25 kandidater har utsetts
    Fredrik Sonck
    Ta kontakt Flera artiklar av Fredrik Sonck

    Nyhetspulsen

    3.2.2016 08.32 3.2.2016
    Här är HBL.fi 4.0
    » Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
    2.2.2016 22.07 2.2.2016
    Jurase Park marknadsför felaktigt
    » Dinosaurieparksprojektet använde gruppfinansieringsbolaget Invesdors namn i markandsföringssyfte – utan lov.
    2.2.2016 18.29 2.2.2016
    "Motbjudande skatteflykt"
    » Att sälja Fortums elnät var aldrig en god idé, säger statsminister Juha Sipilä (C).
    2.2.2016 21.55 2.2.2016
    Bensow fick äntligen ihop bokslutet
    » Skandalomsusad barnhemsstiftelse vill återupprätta sitt rykte.
    2.2.2016 20.56 2.2.2016
    Vill spela in "Star Wars" i rymden
    » Regissören Colin Trevorrow drömmer om att ta inspelningarna till yttre rymden.
    2.2.2016 17.20 2.2.2016
    Designens underbarn lämnar Finland
    » Fyra Aalto-studenter har tagit sig vidare till finalen i den erkända modetävlingen i Hyères.
    2.2.2016 19.45 2.2.2016
    Domkyrkan stängs för en vecka
    » Helsingfors domkyrka håller stängt i en vecka på grund av torkningen efter en vattenskada.
    2.2.2016 17.49 2.2.2016
    Misstänkt explosion i svensk skola
    » Svenska tidningar berättar om en kraftig explosion i en gymnasieskola i Karlstad. Inga spår av förödelse har dock rapporterats.
    2.2.2016 20.51 2.2.2016
    Läckor i Aarniofallet förvånar CKP
    » Informationsläckor från CKP och Helsingfors narkotikapolis var tisdagens var tisdagens ämne i målet kring Jari Aarnio.
    2.2.2016 21.19 2.2.2016
    SFP vill ge alla asylsökande id-kort
    » Asylsökande borde ges chansen att arbeta direkt efter ankomsten, anser Svenska folkpartiet.

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     

    Recensioner

    TV
    Ronja Rövardotter
    Musik
    Finländska barockorkestern
    Musik
    Sibafest: Movies
    Musik
    Einojuhani Rautavaaras solokonserter
    Musik
    Exaudio
    Böcker
    Sapfo har lämnat oss. Sapfostudier från sex årtionden
    Böcker
    Särdrag, stavning, självbild. En idéhistorisk studie av svensk språkplanering i Finland 1860–1920. SLS 2015
    Musik
    Tapiola Sinfonietta
    Musik
    Sibafest: Sibelius-Akademins vokalensemble
    Musik
    Koko Jazz: Blicher–Hemmer–Gadd
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet