Lux Musicae verkar för och med Sjundeåborna
Kortare cykler, jippon, punktinsatser och ökad dialog är dagens melodi i kulturlivet. Bland annat därför vill Lux Musicae-festivalen testa nya samarbetsformer med Sjundeåborna.
När tonsättaren Kimmo Hakola presenterar sin första upplaga av Lux Musicae-festivalen – med exministern Arja Alho som verksamhetsledare – står det klart att festivalen i någon mån vuxit.
Lux Musicae som av hävd ordnats från fredag till söndag har blivit ett sexdagarsevenemang, trots att man inte just haft mera pengar till förfogande. Och även om tidpunkten i mitten av november är densamma, vill man nu göra sin röst hörd också under andra tider på året.
En ny kammarorkester ”med unga virtuoser och erfarna proffs” – Lux Camerata – kommer att starta sin verksamhet i januari och debuterar nästa vår i Helsingfors och Sjundeå. ”Ur denna växelverkan föds något nytt, en energi som kastar sig och väller fram ur djupet”, spår man lyriskt i programhäftet som visades för pressen i veckan.
– På många festivaler begränsar sig interaktionen med ortsborna till biljettköpet, men vi har faktiskt försökt fundera på hela konceptet på nytt. Jag har på känn att man kunde få mycket mer ut av det finländska festivalfältet om man inte alltid gjorde samma saker om och om igen, säger Kimmo Hakola.
Mervärde för ortsborna
- Tonsättaren Kimmo Hakola har i år planerat sin första upplaga av Lux Musicae-festivalen.
- Författaren Stella Parlands minne kommer att hedras med en egen konsert, där Hakolas körverk De kaspiska tigrarnas gud och ett nytt verk framförs.
- Uruppföranden av Riikka Talvitie och Lauri Kilpiö står på programmet. Riikka Talvities opera Drottningens kammare förverkligas i samarbete med sjätteklassare från både svenska och finska skolor på orten.
- Dessutom uppträder elektroakustiska Defunensemble, ett gäng unga kammarmusiker under ledning av Martti Rousi, sopranerna Tuuli Lindeberg och Kajsa Dahlbäck samt pianisten Laura Mikkola som spelar alla Chopins nocturner.
- Lux Musicae ordnas i Sjundeå 17–22 november.
Hakola bedyrar att man kommer att ta små steg framåt och göra punktinsatser snarare än etablera nya dyra strukturer. Framför allt understryker han samarbetet och interaktionen med ortsborna med vilka han vill utveckla hela konceptet.
– Jag tror en festival som Lux Musicae kan erbjuda ett mervärde till den regelbundna kulturverksamhet som också annars äger rum på orten, kanske genom att hämta en namnstark artist som kan vägleda lokala förmågor i sitt artisteri. Det finns en efterfrågan på mera jazzmusik i Sjundeå, det kunde också handla om erfarna artister på technons eller hiphopens område som kunde hålla workshopar här.
På Sjundeåbornas initiativ ordnade man redan i september en spelning med Ile Kallio Big Rock Band och folkmusikgruppen Puhti på Sjundeå bad. Riikka Talvities opera Drottningens kammare – som förverkligas på festivalen i november med sjätteklassare från både finska och svenska skolor i Sjundeåregionen – är ett annat exempel på ökad internaktion.
Det var också ortsbornas önskan att barytonen Waltteri Torikka skulle sjunga som solist med kammarorkestern i mars.
Parland i kärt minne
Även om festivalens funktion och verksamhetsformer förändras, kommer novemberfestivalens profil alltjämt att hållas säkert inriktad på klassisk musik med ett starkt inslag av samtida konstmusik.
Bland annat hörs uruppföranden av Riikka Talvitie, Lauri Kilpiö och Hakola själv. Talvities stycke handlar om finländsk musikexport, Kilpiö står för en tonsättning av en av Helsingforsbiskopen Irja Askolas dikter medan Hakolas stycke, en melodram för orgel och recitatör, som framförs av Christina Indrenius-Zalewski, baserar sig på den epostväxling som Hakola förde med Stella Parland strax innan hennes död.
Under konserten till Stella Parlands minne hörs förutom Hakolas nyskrivna verk också körverket De kaspiska tigrarnas gud som Ceciliakören uruppförde 2013. För Sjundeåfestivalen hade Parland tankar om ett nytt verk, som blev ofullbordat.
– Stella höll på med en text om Erik och Lyrik, och det säger något om hur hon tänkte. Den som har hört Tigrarnas gud vet hur abstrakt och vild texten är och hurdana hallucinatoriska landskap hon kunde måla fram. Jag tror jag fungerade som en uppmuntrare för hennes fantastiska idéer. Hon frågade ofta om det ena eller andra var möjligt att komponera varpå jag alltid hejade på henne. Jag var en provokatör men också konstnärlig mentor för henne, säger Hakola.