Lassemajas pappa vill få barnen att läsa
Spöken, vikingar och spännande upptäckter. Författaren Martin Widmark väljer teman som tar läsarnas – barnens – intressen på allvar. Lassemaja är inkastaren till bokens värld medan Nelly Rapp står för samhällskritiken.
Stockholm
Fullastade bokhyllor klär skrivarlyans väggar, men ändå finns hela hans produktion knappast representerad. Orsaken är inte enbart friggebodens storlek på bara tio kvadrat, utan också det faktum att Martin Widmark har skrivit åttiofem böcker minst – han har tappat räkningen – och är översatt till över trettio språk.
- Ålder: 54 år.
- Familj: Fru och två barn.
- Bor: Söder om Söder, Stockholm.
- Karriär: Mellanstadielärare och författare.
- Skrivit närmare nittio böcker för barn och unga. Initierat läsförståelseprojektet En läsande klass.
- Aktuell med: Den senaste Lassemaja-boken Fängelsemysteriet kom ut i september. I oktober har den färskaste filmatiseringen premiär.
- Förebilder: Min fru vad gäller barnuppfostran, Stephen King vad gäller att skriva.
Det är i det lilla huset i villaträdgården som de flesta böcker om Lassemajas detektivbyrå, monsteragenten Nelly Rapp och vikingen Halvdan blivit till. Den färskaste boken, Fängelsemysteriet, har precis kommit ut och Lasse och Maja har ett nytt fall att lösa: Tre av skådespelarna är fångar som försvinner.
Den första upplagan är tryckt i hisnande 104 000 exemplar och Martin Widmark räknar snabbt ut att det kan betyda att en halv miljon läser boken. Så har han elva år i rad fått första pris i Bokjuryn där barn och unga själv får rösta fram sina favoriter. På biblioteken är han ofta utlånad, och det gäller också i Finland.
– Det sätter press på mig, inte minst vad gäller kvalitetskravet. Där kommer ett stort ansvar, säger han.
Ambitionen med böckerna är enligt honom "att sprida schyssta värderingar" och att många människor från olika länder och med olika sexualitet finns representerade. Samtidigt handlar det kort och gott om att få barn och unga att läsa.
Favoritfigurerna
Det började för femton år sedan. För att göra promenaden till dagis lite roligare för sin son började han berätta historier. De blev till hans första bok och förlaget frågade om han inte också ville skriva deckare för barn.
– Jag skrev den första och den andra och tyckte det var jätteroligt.
Det är det fortfarande. Han småskrattar när han berättar om sina favoritkaraktärer i Lassemaja-serien: Barbro Palm som är den lite snobbiga kulturtanten, prästen som har en personlig relation till Jesus och Rune Andersson, receptionist på Stadshotellet och sur om det inte handlar om frimärken.
De vuxna är uppskruvade med småknasiga ordlekar till namn, medan Lasse och Maja är de som fixar det hela och löser brotten.
– Jag tittar på världen med ett barns ögon. Om man är åtta år är vuxenvärlden lite pinsam och hotfull.
I övrigt är karaktärsskildringarna enkla och miljöbeskrivningar saknas nästan helt, böckerna kan kanske till och med kännas lite platta.Det är ett medvetet val. Lassemaja är inkastaren som ska få barn att börja läsa.
– I den första läsupplevelsen som barnen får är det viktigaste att de vill läsa mera, inte just mina böcker, men att de vill gå till biblioteket eller bokhandeln och att man inte kväver deras läslust och läsglädje.
Nelly Rapp-böckerna, som är för lite äldre barn, har djupare botten. I dem tar han fasta på sådant han själv går i gång på.
– Det som skaver i vår samtid.
Häxornas natt, till exempel, har ett feministiskt budskap och är Martin Widmarks reaktion på att man så ofta avfärdar pojkars stök och bråk med konstaterandet "pojkar är pojkar". Den handlar om tre "rättmätigt förbannade" kvinnor som skickas till Blåkulla för att man helt enkelt ska bli av med dem.
Meningen är ändå att barnen själva inte ska märka budskapet. Han är inte förtjust i den pekfingeraktiga sjuttiotalsstilen.
Modeller för läsförståelse
Som författare har Widmark gjort cirka tusen skolbesök. I klassrummen har han slagits av hur olika lärarna arbetar med läsning, och också tänkt att de som gör det på ett bra sätt, deras exempel borde spridas till alla. För det finns stora problem i Sverige. En tredjedel av pojkarna som går ut nian kan inte läsa ordentligt.
– Läsförmågan är en politisk fråga. Vi börjar få en helt ny underklass och ett utanförskap med krafter som inte är konstruktiva för ett samhälle.
Ser man till Pisaundersökningen är Sverige rejält under snittet och kommer på en tjugoåttonde plats i mätningen av 15-åringars läsförståelse. Det går att jämföra med Finlands tredjeplacering, men påpekas bör att också det resultatet har försämrats och att de finlandssvenska eleverna, i synnerhet pojkarna, dessutom halkar efter.
Martin Widmark bestämde sig för att ta tag i saken. Han engagerade lärare, som skrev ner sina metoder, och vidtalade författarkolleger för att få använda deras alster gratis. Resultatet är åttahundra texter och en modell för att öva upp läsförståelsen. Boken har skickats ut till alla låg- och mellanstadieskolor i Sverige. Materialet finns elektroniskt och används också i Finland.
I två år har han arbetat nästan heltid med projektet och säger att han naivt nog inte förstod i början hur mycket jobb som skulle krävas. Men det är inget han ångrar utan säger att det här är ett sätt att betala tillbaka för allt han fått, för de många läsarnas förtroende.
Stolthet och oro
Alla skärmar som stjäl uppmärksamheten är enligt Widmark den främsta orsaken till den dramatiskt försämrade läskunskapen. Även om han säger sig hylla internet minst en gång per dag, tycker han att de vuxna borde hjälpa barnen att stänga av skärmen och läsa i stället.
Läraryrkets låga status i Sverige och en skola som pendlat än hit, än dit påverkar också.
– Den finska skolan har suttit mer still i båten.
- Visa exempel och läs själv.
- Läs högt för barnen och diskutera vad ni har läst. Ett barns hjärna syresätts av högläsning.
- Det är tillåtet att använda mutor och betala lite per bok som barnet läser själv. Det signalerar också hur viktig du anser att läsningen är.
- Titta om det finns en film baserad på boken. Den kan vara vägen in för den med ”läsovilja”, och hjälper barnet skapa den fantasivärld som boken fördjupar.
- Ge signaler om att böcker är viktiga, den finaste present man kan få.
- Ta med barnen till biblioteket.
Och så till det kanske allra känsligaste. Widmark väljer sina ord noga.
– Jag är väldigt stolt över den svenska flyktingpolitiken, vi har tagit ett stort ansvar för människor i kris. Men flyktingpolitiken har inte resulterat i att skolpolitiken förändrats. Det finns ett glapp.
Skolan har trots lärarnas larm inte fått de resurser som behövts för att ta emot nyanlända, menar han som själv arbetat i invandrartäta Rinkeby i tio år och vet att extra stöd behövs.
Böcker till daghem
Från hyllan närmast datorn tar Martin Widmark fram en stor anteckningsbok. Skrivprocessen inför en ny bok börjar med att han med prydlig handstil och små teckningar skissar upp handlingen. Oftast räcker en sida eller två.
Det mesta han skriver ingår i en serie, och Lassemajas detektivbyrå är den mest omfattande. Formatet underlättar för honom och gör också att barn som fäster sig vid karaktärerna har många böcker att läsa.
Fast produktionstakten fem och till och med tio böcker per år. Hur är den möjlig?
– Jag har jobbat heltid hela mitt liv. Jag sätter mig ner på morgonen och skriver åtta nio timmar. Det blir ganska mycket text.
Flera manuskript bara väntar på att Helena Willis ska hinna illustrera dem. Det följande mysteriet, som Maja och Lasse tar sig an, utspelar sig i modevärlden, avslöjar Widmark. På typiskt Widmarkvis heter en av huvudpersonerna Sybastian.
– Det räcker med att byta ut en bokstav för att det ska bli roligt.
Vid sidan av författarskapet fortsätter Widmark att arbeta med barns läsförmåga. Nästa steg är att tiotusen daghem i Sverige ska få ett bibliotek på sextio böcker. För det är viktigt att börja tidigt.