Förstummad av Eisenstein
Den ryske regissören Sergej Eisenstein är en av Peter Greenaways husgudar. Nu hyllar han sin idol.
Sex och död är regissören Peter Greenaways favoritteman och till dem återkommer han även i den senaste produktionen, Eisenstein i Guanajuato. Filmen handlar om den berömde ryske regissören Sergej Eisenstein (1898–1948) som i Greenaways tolkning har ett okomplicerat förhållande till sin kropp.
– Kan du föreställa dig Tom Cruise i en roll där han är naken och pratar med sin penis? Ändå är det just det vi män gör, säger regissören Peter Greenaway fryntligt, på tal om en av filmens inledande scener.
Peter Greenaway besökte Finland i samband med Esbo Ciné.
Greenaway var en ung konststuderande när han upptäckte Sergej Eisenstein på 1950-talet. Nu ger han sig in på en mångordig beskrivning av det fartfyllda livet i Swinging London.
– Alla kände alla och jag hängde med Keith Richards, Paul McCartney och Mary Quant. Men en dag såg jag Sergej Eisensteins första film, Strejken, och blev förstummad.
– För mig som var van vid amerikansk och brittisk film var Strejken en extraordinär upplevelse. Den innehåller visserligen Sovjetpropaganda så det stänker men den är gjord av en man som vågade ta risker.
Sergej Eisenstein kom att påverka Peter Greenaways privatliv och utbildning. Han fann sig indragen i långa kommunistiska debatter och han studerade filmen som medium genom Eisensteins arbeten.
När Sovjetunionen kraschade och arkiven öppnades läste Greenaway Eisensteins korrespondens och hittade de brev Eisenstein skrev till sin blivande hustru Pera. I ett av dem fanns en redogörelse för den ryske regissörens homosexuella uppvaknande i Guanajuato i Mexiko.
Sergej Eisenstein kom till Guanajuato 1931. Hans garderob bestod av en vit linnekostym som han hade införskaffat i Hollywood. Meningen var att göra en film i Mexiko men detta misslyckades. Däremot förlorade han sin oskuld.
Kärlekshistorien med guiden Palomino Canedo är filmens clou men i det homofoba Ryssland är man bestört.
– För ryssarna är Eisenstein en nationalklenod. Att föreslå att han var bög är ett helgerån, säger Greenaway.
– Ryssarna försökte ifrågasätta sanningshalten i filmen men jag uppmanade dem att läsa breven. Nu är jag, som tidigare var så populär i Ryssland, plötsligt impopulär.
Peter Greenaway blev älskad i Ryssland när hans film Kocken, tjuven, hans fru och hennes älskare gick upp på bio där. Filmens budskap, som var att kritisera girigheten under Thatcher-eran, uppfattades genast av ryssarna.
Eisenstein före och efter
Peter Greenaway beskriver Sergej Eisenstein som en extremt engagerad man med ett utvecklat skämtlynne. Eisenstein var, säger Greenaway, också exhibitionist och otroligt entusiastisk inför nya konstnärliga uttryck.
Sergej Eisenstein gjorde sex filmer, tre före sessionen i Mexiko och tre efter den. Hur skulle Greenaway säga att Eisenstein utvecklades som regissör efter åren utomlands?
– Alla förändras efter en utlandsvistelse där man måste klara sig utan sin mamma, sina vänner och andra trygghetsfaktorer.
– Eisensteins tre första filmer byggde på stora idéer och var som Hollywoodspektakel. Medan de filmer han gjorde efter Guanajuato handlade om individer. Som regissör påverkades han väldigt mycket av åren i Mexiko.
Konstnären Greenaway
Peter Greenaways visuella uttryck bygger på hans intresse för konst. Han målar även själv. I framtidsplanerna ingår filmer om målaren Oskar Kokoschka och skulptören Constantin Brancusi.
Vi får en lång redogörelse för Kokoschkas passionerade relation med Alma Mahler innan Peter Greenaway kastar sig över ämnet Brancusi – inspelningarna av den filmen ska snart inledas och regissören är exalterad.
– Filmen handlar om hur den unge Brancusi, en fattig fåraherde från Rumänien, vandrar till fots från Bukarest till Paris, fast besluten att där skapa sig ett namn som skulptör.
– När han nått sitt mål tar han fram hammaren ur ryggsäcken, bankar på Eiffeltornet och vrålar: Jag är här!