Poetiskt om det råa
Katja Kettu ville skriva en vacker roman som utspelar sig i eländiga förhållanden. Resultatet blev Yöperhonen (Nattfjäril).
Irga Malinen är ung, stark och trotsig när hon lämnar Finland och skidande tar sig till Sovjetunionen. Året är 1937 och Irga hör till de sista finländarna som, besatta av tanken på att bygga upp det kommunistiska paradiset, lämnar hemlandet för en oviss framtid.
Det går illa förstås, liksom det gick för så många andra förhoppningsfulla som antingen internerades i arbetsläger eller avrättades. Irga Malinen hamnar i arbetslägret Vorkuta.
Irga Malinen är huvudperson i Katja Kettus roman Yöperhonen. Kettu hade börjat skissa på Yöperhonen redan innan hon skrev storsuccén Kätilö (Barnmorskan) men lade arbetet åt sidan när romanen om barnmorskan Helena och hennes umbäranden på ett fångläger vid Ishavskusten under Lapplandskriget pockade på.
Egentligen är Irga Malinen lite för sent ute, konstaterar Katja Kettu.
– De flesta av de finländare som emigrerade till Sovjetunionen flyttade under 1920-talet då USA hade stängt sina gränser. Toppåret var visst 1932.
Irga Malinen har ingen förebild men porträttet av hennes pappa, den vite generalen Heikki Malinen, bygger löst på en av Katja Kettus släktingar. Av sentimentala skäl lät författaren generalen få samma efternamn som den avlidne släktingen.
Yöperhonen utspelar sig Marirepubliken, tidigare en autonom Sovjetrepublik men numera en delrepublik i Ryssland. Marirepubliken ligger längs med Volga och dess folk, marierna, är ett finskugriskt folk.
– De finskugriska folken, liksom minoriteter över huvud taget, intresserar mig, säger Kettu.
Antropologen Uno Holmbergs, sedermera Uno Harvas, forskning har ingått i det bakgrundsmaterial Kettu studerat. Holmberg, som gjorde flera forskningsexpeditioner till mariernas domäner fördjupade sig i bland annat mariernas andlighet och i schamanismen.
Också Katja Kettu reste till Marirepubliken.
– Marierna har lyckats bevara en genuin andlighet. Enligt deras tro är de avlidna närvarande i de levandes liv. Blandningen av magisk realism och mystik berörde mig starkt, säger Kettu.
– Jag vill inte uttala mig om min andlighet men jag kunde identifiera mig med mariernas tro. Jag gillar tendensen att se bakåt, mot det förflutna.
Romanen Barnmorskan innebar ett internationellt genombrott för Katja Kettu. Översättningsrättigheterna har sålts till 19 internationella förläggare och romanen har fått översvallande recensioner i flera länder.
Om några veckor har filmen Barnmorskan, i regi av Antti J. Jokinen, premiär.
Med Barnmorskan visade Kettu hur skicklig hon är på att beskriva våld mot och förnedring av kvinnor. I Yöperhonen är skildringarna lika råa vilket föranledde Helsingin Sanomats recensent att föreslå att boken skulle förbjudas för läsare under 18 år.
– Förslaget är fantastiskt, replikerar Kettu.
– Det innebär ju att jag har skrivit en vuxenroman.