Karleby firar med urpremiär
I år ordnas Karleby operasommar för tionde året. Enligt konstnärliga ledaren Anu Komsi är det ett litet under.
– När vi startade beskrevs operasommaren som ett våghalsigt projekt och många tvivlade på att det skulle lyckas, men det hela gick bra och så småningom började vi planera för framtiden. När vi första året gjorde Figaros bröllop var det mycket som klaffade, vädret var på vår sida och därefter gjorde vi Läderlappen som blev till ett nöje för hela folket, minns Anu Komsi.
Men efter att Trollflöjten sattes upp i ett cirkustält 2011 följde några krisår som gjorde att Komsi helt höll på att ge upp.
– Trollflöjten attraherade den största publiken i hela festivalens historia, men strax därefter minskade staden rejält sitt stöd och plötsligt hade vi 100 000 euro i skulder och politikerna emot oss. De följande åren var jättetunga, själv tänkte jag att det kanske var slut nu. Men efter den konstnärliga framgången med Heinz-Juhani Hofmanns Ahti Karjalainen-opera 2012 ville Karleby stad ändå att vi skulle fortsätta. Svenska kulturfonden kom också till vår undsättning med ett tvåårigt bidrag, som gjorde att också ekonomin i dag är i skick.
Årets urpremiär av Seppo Pohjola är tredje operan som uruppförs av operasällskapet.
Vilken produktion har du varit mest nöjd med?
– Många har prisat Läderlappen, men ur min synvinkel var den inte helt tillfredsställande. Om jag tänker på den musikaliska nivån och hela produktionen måste det vara Alban Bergs Lulu som vi gjorde med Radions symfoniorkester på Kabelfabriken i Helsingfors 2009. De som såg vår produktion och Leea Klemolas regi sade att den varit bland de bästa.
De båda tidigare urpremiärerna, Sebastian Fagerlunds Döbeln och Heinz-Juhani Hofmanns Ahti Karjalainen-opera, har också varit signifikanta.
– Min favoritroll måste ha varit Kekkonen, inte minst på grund av Hofmanns otroligt visionära musik.
Hur fastnade du för Seppo Pohjola som tonsättare?
– När jag hörde hans symfoni med Radioorkestern för tre år sedan sade jag åt honom ”varsågod, skriv gärna något sådant för oss”.
Pohjolas opera framförs som pendang till Sibelius Jungfrun i tornet som görs i scenisk uppsättning med premiär i Karleby på torsdag. Dirigent är Sakari Oramo och regissör Aku-Petteri Pahkamäki.
– Jag visste inte först vad vi skulle kombinera Sibelius med, men i Karleby känner alla legenden om Harrbådas brud, så jag tänkte att vi kunde kombinera den med Sibelius brud, den värsta opera som finns.
Texten har uppdaterats.