Censur i Eurovisionen kan bli svensk riksdagsfråga
Bidrag med ett politiskt budskap är inte längre tillåtna i Eurovisionen, men i nästa värdland Sverige kan sångtävlingen till och med bli en fråga för riksdagen.
STOCKHOLM Enligt reglerna ska sångerna i Eurovision Song Contest inte innehålla politiska budskap, även om sådana brukar smyga in, eller i alla fall texter som tolkas som det.
Efter att Sveriges Måns Zelmerlöw vann finalen för en vecka sedan pågår nu arbetet med att välja värdstad. Men också andra aspekter av arrangemangen engagerar.
Folkpartisten och riksdagsledamoten Bengt Eliasson kräver enligt Sveriges television att kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke (Miljöpartiet) agerar mot censur i nästa års tävling.
Det handlar om att publiken i arenan i Wien buade åt Polina Gagarina när det ryska bidraget fick höga poäng – men det hörde inte de närmare 200 miljoner tv-tittarna. Enligt Dagens Nyheter har nämligen den europeiska tv-unionen utvecklat en teknik som gör att ropen sänks och inspelade applåder läggs på i stället. På senare år har just Ryssland ogillats av publiken på plats vilket kan ses som en protest mot Putins lagar som ofta drabbat hbtq-personer – grupper som inte sällan är aktiva i Eurovisionssammanhang.
– Det är en farlig väg att frisera sanningen på det här sättet. Sveriges Television har ett public service-uppdrag som går ut på att vara oberoende och opartiskt. Då ska man inte vara med och censurera sändningar, säger Eliasson, ledamot i riksdagens kulturutskott enligt SVT.
Han begär en interpellationsdebatt i frågan och kräver att Bah Kuhnke, som ansvarig för avtalet mellan staten och SVT, diskuterar vad det innebär.
– Ministern har ett ansvar att stå upp för frihet och öppenhet, säger Eliasson till SVT.
Ministerns pressekreterare Kristoffer Talltorp låter ändå enligt SVT hälsa att regeringen inte ska "kommentera eller styra enskilda publicistiska beslut av SVT". Däremot kan vem som helst anmäla programmet till Granskningsnämnden som har som sin uppgift att pröva om radio- och tv-program följer reglerna.
Ökat mångfald
Också Andreas Önnerfors som är docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, kommenterar i ett pressmeddelande utgången i årets Eurovision där Sverige kom etta, Ryssland tvåa och Italien trea.
Enligt honom förlorade Ryssland på sin politik och han menar att bidraget hade kunnat vinna om det hade varit en svensk produktion eller artist.
– En av faktorerna som gjorde att låten inte vann var att den tävlade under rysk flagg, även om den var skriven av svenskar. Det är väldigt betydelsebärande, utöver det faktiska framträdandet, säger han enligt pressmeddelandet.
När han analyserar årets bidrag ser han fyra med klara politiska kommentarer: Armenien om folkmordet, Rumänien om migration, Ryssland om fred och Ungern – kanske rätt motstridigt – om mänskliga rättigheter.
Nytt för i år är enligt honom att det han kallar "ciritical disability" fick plats som ett ytterligare tecken på mångfald, en sångerska i rullstol – och så Finlands eget Pertti Kurikan Nimipäivät.