Hertta Kuusinen drömde om ett rött Finland
Hertta Kuusinen offrade sonen och maken i kampen för ett socialistiskt Finland. Den krångliga passionen mellan kommunisterna Hertta Kuusinen och Yrjö Leino färgade det politiskt farliga livet på 1940-talet.
Året är 1934. I sitt arbetsrum i Kreml hänger den Finlandsfödde politikern, Stalins förtrogne, Otto Wille Kuusinen upp och ner i sina gymnastikringar. Framför honom står hans äldsta dotter, Hertta, som har blivit beordrad att inställa sig hos sin far.
Hertta Kuusinen har bott i Sovjetunionen sedan 1922 då hon lämnade Finland. Tillsammans med sin man Tuure Lehén och parets tioårige son Juri bor hon på Hotell Lux där hon har det bra. Stalins utrensningar har tagit fart och hungersnöd råder bland vanligt folk men utlänningar är tillsvidare privilegierade.
Nu förändras Herttas liv för alltid. Hon ska till Finland och arbeta för kommunismens sak, meddelar fadern, och det bestämda tonfallet medger inga invändningar. Otto Wille Kuusinen ger inte efter ens när Hertta vädjar för sin son och bönfaller honom att ta hand om Juri.
– I den socialistiska världen finns en privilegierad grupp och det är barnen. Juri kommer att ha det bra på ett barnhem där han blir omhändertagen av yrkeskunnigt folk, säger Otto Wille Kuusinen.
Juri hamnar mycket riktigt på barnhem. Vid fyllda 18 skickas han till ett arbetsläger. Hans mor får aldrig se honom mer.
Och Hertta, ja hon tar sig till Finland där hon arresteras och tillbringar fem år i fängelse. När hon blir fri möter hon Yrjö Leino och blir upp över öronen förälskad.
Hertta Kuusinen och Yrjö Leino är huvudpersoner i det kommande tredelade tv-dramat Punainen kolmio (Den röda triangeln). Scenen med Otto Wille Kuusinen (Raimo Grönberg) och Hertta Kuusinen (Vappu Nalbantoglu) spelades in förra veckan i en av Yles studior i Böle.
Regissör, och en av manusförfattarna, är Heidi Köngäs. Manusarbetet började redan för sju år sedan och på grund av Krimkriget och krisen i Ukraina har tv-serien blivit aktuellare än Köngäs kunde föreställa sig.
– Vår relation till Ryssland har alltid varit ganska komplicerad, konstaterar Köngäs medan hon provhänger i gymnastikringarna.
Kärleken mellan Hertta Kuusinen och Yrjö Leino (spelad av Eero Aho) och hur de två kom att påverka Finlands historia är grundbulten i Den röda triangeln. Heidi Köngäs hade i åratal grubblat på hur hon skulle beskriva ett Finland där kommunismen var den röda tråden.
– Ämnet är allvarligt men de få gånger det har behandlats har resultatet ofta blivit raljerande. Jag visste att jag måste hitta en person genom vilken jag kunde spegla händelserna.
– I dag känns tiden då Ryssland var Sovjet fjärran. Men för min generation är Sovjetunionens sammanbrott den händelse som har påverkat våra liv allra mest.
Under jorden
Hertta Kuusinen och Yrjö Leino var medlemmar av Finlands kommunistiska parti och Demokratiska förbundet för Finlands folk. De två möttes 1939. Under vinterkriget lyckades de hålla sig gömda men när fortsättningskriget bröt ut fängslades de och blev fria först efter vapenstilleståndet. Paret gifte sig 1945.
Äktenskapet varade tre år och var konfliktfyllt. Yrjö Leino var Finlands förste kommunistiske inrikesminister med ansvar för att upprätthålla ordningen i landet. Hans hustru Hertta, som stod i nära kontakt med den sovjetiska ledningen och med övervakningskommissionen, ville se ett snabbare genomslag för de socialistiska idealen.
Hertta Kuusinen valde partiet framför maken och Yrjö Leino valde alkoholen framför hustrun och partiet. Kärleken ersattes av bitterhet, äktenskapet sprack och Yrjö Leino fråntogs ministerposten.
– Vår tolkning är att Hertta tvingades offra sin man. Enligt den socialistiska principen skulle partiet alltid prioriteras framför privatlivet.
Hertta Kuusinen uttalade sig aldrig om det faktum att kommunisterna förkastade Yrjö Leino. Det är oklart om hon skrev om det.
– Vi letade i arkiven men spåren efter Hertta Kuusinen och Yrjö Leino är igensopade vad gäller 1948, säger Heidi Köngäs.
För Finlands del var perioden farlig och kunde ha slutat helt annorlunda.
– Läget var sådant att Finland kunde ha blivit en del av östblocket, såsom det gick för Tjeckoslovakien. Det är den stora historiska ramen för tv-serien och vi försöker skildra en tid man velat glömma.
Vad skulle du fråga Hertta om du fick möta henne?
– Jag skulle vilja veta vad som egentligen hände 1948. Det intressanta här är det som inte går att hitta i arkiven.
Roman i höst
Hertta Kuusinen är en av Finlands mest kända kvinnliga politiker. I höst utkommer även romanen Hertta, skriven av Heidi Köngäs. I förhållande till sin romanhjältinna kunde Köngäs vara friare än då det gällde filmens Hertta.
– I romanen försöker jag gå under huden på Hertta och beskriva hennes inre, säger Köngäs.
Efter skilsmässan från Yrjö Leino hade Hertta Kuusinen ett hemligt förhållande med Olavi Paavolainen. Såret efter den förlorade sonen läktes aldrig.
– Hertta Kuusinen har skrivit flera dikter som tydligt anspelar på Juri, säger Vappu Nalbantoglu som har rollen som Hertta Kuusinen i tv-serien.
Den period som beskrivs i Den röda triangeln är bekant för Vappu Nalbantoglu som för några år sedan spelade Otto Wille Kuusinens andra hustru Aino Kuusinen i Toveri K på Helsingfors stadsteater. Lika hjärtlös som Kuusinen var då det gällde barnbarnet Juri var han angående sin hustru – Aino tillbringade drygt 15 år på arbetsläger i Sovjetunionen.
Men Hertta då, hurudan var hon?
– Hertta Kuusinen verkar ha varit en stark och solig människa, säger Vappu Nalbantoglu.
– Det är svårt att förstå hur hon klarade av alla hemskheter – förlusten av sonen och flera år i fängelse. Jämför det med alla småsaker som folk klagar över i dag.
Yrjö Leino avled 1961, Hertta Kuusinen avled i cancer 1975. Otto Wille Kuusinen avled i Moskva 1964 och är som ende finländare begravd i Kreml.
Tv-serien Den röda triangeln sänds i Yle1 under tre söndagar, med start 1e3 december.