Minnesår för tidernas tangokung
I år har det gått 100 år sedan Olavi Virta föddes, sångaren som de flesta betraktar som den största stjärnan på schlagermusikens himlavalv i vårt land och som framför allt blev tangomelodiernas passionerade tolk. Mellan 1938 och 1966 spelade han in mer än 600 sånger.
Olavi Virta som föddes i Sysmä innan familjen flyttade till Helsingfors började redan som åttaåring ta pianolektioner vilket var remarkabelt för ett barn som kom från en arbetarfamilj. 1933 anslöt han sig till Dallapés elevorkester och gjorde sin debut som solist. Efter att ha avslutat sin militärtjänstgöring engagerades han som sångare och gitarrist i Rainboworkestern. De första skivinspelningarna gjorde han 1938 men de utgavs först följande år. I den tidiga skivrepertoaren finns sånger som Pihapihlaja, Teetä kahdelle och Kuljin minä illalla koivikkotietä. Intressant nog befann sig tangor och valser, sångarens bravurnummer under storhetstiden, fortfarande i skuggan av foxtrot och jenka.
1950-talets röst
Sångkarriären avbröts av vinterkriget då Virta stationerades vid fronten. Under fortsättningskriget fungerade han som programledare i radion och turnerade tillsammans med stjärnor som Harmony Sisters, George de Godzinsky, Birgit Kronström och Tauno Palo. Efter kriget uppträdde han även vid revyteatern Punainen Mylly och grundade två musikaffärer. Dessa aktiviteter gjorde att han höll relativt låg profil som skivartist.
Musikern Pauli Granfelt som spelat med de flesta av våra schlagerstorheter brukade säga att Olavi Virta som sångare inte nämnvärt skilde sig från mängden fram till 1952. Rösten i de tidigare inspelningarna är fortfarande tunn. Men så plötsligt får den en fyllighet och patosfylld intensitet. Med sånger som Valkovuokot och Metsäkukkia föds den Olavi Virta som etablerar sig som dansbanornas furste. 1950-53 var han även andra tenor i den populära Kipparikvartetti. 1953 gjorde han 80 skivinspelningar, följande år 73. Tangons stora år har inletts med internationella klassiker som La Cumparsita (tillsammans med Metro-tytöt) och inhemska skapelser som Täysikuu och Sinun silmiesi tähden.
Småningom började populariteten och den hektiska livsstilen kräva sitt pris. I mars 1959 rapporterade en finsk kvällstidning att Olavi Virta och hans orkester hade uppträtt i berusat tillstånd. Även nya ungdomliga vindar började blåsa inom populärmusiken. Den numera rundlagde Virta fick öknamnet ”Laulava lihapulla” (den sjungande köttbullen). Ändå han kom igen och 1960 spelade han in en av sina verkliga klassiker, Hopeinen kuu som av Radio Suomis lyssnare 2006 valdes till alla tiders schlager.
Sorgligt slut
1962 diagnosticerades Virta med diabetes och skrumplever. Efter den sista inspelningen 1966 drabbades han av en stroke och låg på sjukhus i över ett års tid. Sedan 1967 bodde han i stadsdelen Pispala, tärd av sjukdom och alkoholism. Olavi Virta avled den 14 juli 1972 bara en månad efter att han som den första finska underhållningsartist fått statlig pension.
Innan Virta dog hann Peter von Bagh göra sin första tv-dokumentär om honom i vilken han intervjuade en redan mycket tärd sångare. På sina håll väckte den indignation och beskylldes rentav för ”nekrofili” i sitt sätt att korsklippa mellan soliga bilder från storhetstiden och nuets dystra verklighet. Kontrasten är hjärtskärande men kanske det ändå är en bild som speglar de drömmar och kval som är tangons och som i Olavi Virta fick en oöverträffad tolkare.
Två andra folkkära underhållare som jämte Virta firar 100 år 2015 är Tapio Rautavaara den 8 mars och Toivo Kärki den 3 december.
Publicerad i KSF Medias tidningar 26.2.