Lyssna på tre olika versioner av Kullervo
Mats Liljeroos tipsar om tre rekommenderade inspelningar.
Jussi Jalas dirigerade 1958 det första framförandet av Kullervo i modern tid, men spelade aldrig in stycket på skiva. Det gjorde däremot Paavo Berglund och premiärinspelningen med Bournemouthorkestern tolv år senare blev måttstocken för alla kommande versioner.
Kullervos öde har varit gynnsammare på skiva än i dikten. Samtliga fjorton inspelningar, av vilka nio är signerade finländska dirigenter, håller hög klass och att plocka ut tre för prispallen är inte lätt. Fina tolkningar av bland annat Esa-Pekka Salonen, Jukka Pekka Saraste, Leif Segerstam och Paavo Järvi får finna sig i att förbigås och i stället fastnar jag för tre ärkesibelianer.
Paavo Berglund, dirigent, Raili Kostia, sopran, Usko Viitanen, baryton, Bournemouth Symphony Orchestra & YL (EMI, 1970)
Berglunds premiärinspelning håller fortfarande. Greppet är dramatiskt och, som alltid hos Berglund, rakt på sak. Usko Viitanens Kullervo är reflekterande snarare än desperat, Raili Kostias syster är kanske inte hårresande men heller inte ointressant och YL, som sjunger på fem av inspelningarna, presenterar sig här med buller och bång som Kullervokören par excellence.
Osmo Vänskä, dirigent, Lilli Paasikivi, mezzo, Raimo Laukka, baryton, Sinfonia Lahti & YL (BIS, 2001)
Osmo Vänskäs Sibelius är alltid spännande och inte nödvändigtvis okontroversiell. Här breder han ut sig i ett osedvanligt långsamt tempo i andra satsen, Kullervos ungdom, men stämningen är laddad och helheten känns aldrig släpig. Sinfonia Lahti är som vanligt på bettet och solisterna berömvärt med på noterna.
Colin Davis, dirigent, Monica Groop, mezzo, Peter Mattei, baryton, London Symphony Orchestra & London Symphony Chorus (LSO Live, 2006)
Sir Colin kan sin Sibelius och har gjort symfonierna hela tre gånger på skiva. Kullervo har han satt två gånger på burk, bägge gångerna med ypperliga LSO, och det är den senare liveinspelningen man skall satsa på. Monica Groop och Peter Mattei gör de olyckliga syskonen med känsla och stil och Londonkören intonerar finska som om man aldrig gjort annat.