Marcus Rosenlund får journalistpris
Konsten att presentera den fascinerande vetenskapen på ett begripligt sätt ger vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlund årets Topeliuspris.
Priset som delas ut av Finlands svenska publicistförbund och Svenska folkskolans vänner överräcktes på Mediespråk-seminariet i Vasa på fredagskvällen.
- Topeliuspriset instiftades av Finlands svenska publicistförbund och Svenska folkskolans vänner.
- Syftet är att premiera journalistik i dagens Svenskfinland.
-
Priset ges för "en aktiv pågående journalistisk gärning till en person som visat betydande skicklighet i sitt journalistiska värv, bestående av såväl originalitet, civilkurage som finess."
Källa. Wikipedia
Marcus Rosenlund har jobbat på Yle i 20 år och är känd också från Metallväktarna, Lördax, Familjeliv och olika tv-produktioner. Han startade vetenskapsprogrammet Kvanthopp i Radio Vega för tio år sedan.
Vad var det som väckte ditt intresse för vetenskaper?
– Det var åtminstone delvis radioprogrammet Byggstenar, vetenskap och teknik, som gjordes av Juhani Westman. Jag är född 1969. Redan som liten pilt såg jag på bilder från månen. När jag började lyssna på Byggstenar som 10–11-åring förstod jag inte så mycket, men det lät så fascinerande att jag tänkte att jag ska bli Juhani Westman.
Vad får dig att brinna för vetenskapen?
– Intresset för rymden har aldrig lämnat mig. Vi bor på en mikroskopiskt liten sten i det här väldigt stora hela. Man känner sig liten och samtidigt unik, jorden och allt på den är så otroligt unikt i det stora. Men jag tycker också om att påpeka det här med hur vetenskapen i värld där folk slåss om vilken religion och ideologi som är den rätta kan fungera som minsta gemensamma nämnare. Vi kan alla vara överens om att ljusets hastighet är den och den och gravitationen fungerar på ett visst sätt.
Finns det några vetenskapsområden förutom rymden du tycker speciellt mycket om?
– Fysik överhuvudtaget, kvantmekanik där händer saker som inte borde kunna hända. Kvantmekaniken är vetenskapens och fysikens rock n' roll. Och geologi. Det finns något poetiskt i att du kan läsa jordens historia som en bok genom att titta på bergen och sedimenten och avlagringarna och sluta dig till otroliga saker som hänt för miljarder års sedan.
Får du mycket respons från lyssnarna?
– Jo, visst får jag. Det mesta är helt positivt. Men om jag rapporterar något som Nasa har sagt om den globala uppvärmningen kan jag få ett ilsket mejl om att jag fallit för klimatkonspirationen. Men jag följer de vetenskapliga principerna och bevismaterialet.
Vilket är ditt knep för att förklara svåra saker på ett enkelt sätt?
– Du ska kunna ta stora komplicerade saker och destillera ner dem till en essens som fortfarande är sann också om du lämnat ut en massa detaljer. Du ska kunna förklara kvantmekanik för din mamma eller för femåring. Jag har själv en femåring därhemma och jag testar sak på honom. Men de här nördarna ute i Otnäs ska också kunna lyssna på det och hitta nånting om inte nytt så med en fräsch synvinkel.
Du förverkligade din dröm om att resa till Atacama-öknen i Chile för att se ESO:s teleskop. Vilka projekt drömmer du om nu?
– Jag skulle vilja åka till Antarktis någon gång, och jag skulle vilja åka till Island och se alla de fantastiska landskapen.