Färre uppsagda än väntat på Schildts & Söderströms
Två får gå omedelbart och ytterligare 3,5 årsverken försvinner inom tre år. Samarbetsförhandlingarna på Schildts & Söderströms avslutades på fredagen.
Med hjälp av uppsägningar, permitteringar som omfattar hela personalen, förkortad arbetstid, frivilliga pensioneringar och avslutande av visstidsanställningar plus inbesparingar av övriga fasta kostnader räknar förlaget med att kunna spara 1,4 miljoner euro.
Förlagets vd och ansvariga förläggare Mari Koli är lättad.
– Två uppsagda är mindre än vi i våra värsta kalkyler hade räknat med, säger Koli och berömmer sin personal.
– Den kom med konstruktiva förslag till inbesparingar.
Antalet chefer i förlaget minskar från nio till sju men den nuvarande vice vd:n får en dubbel direktörspost och blir också försäljningsdirektör.
– Ingen får högre lön och ingen ny person anställs, säger Koli.
I en insändare i HBL (8.12) hävdade två av förlagets författare, Monika Fagerholm och Peter Mickwitz, att den allmänna litteraturen årligen gör en förlust på 350 000 euro som enligt dem inte är mycket då det gäller att trygga den finlandssvenska litteraturen.
– Summan 350 000 euro är fel men jag vill inte diskutera siffrorna i offentligheten, säger Koli.
Hur har det gått för Schildts & Söderströms i höst?
– Branschen som helhet backar tio procent. Novemberrapporten landade nyss på mitt bord och den har jag inte hunnit läsa än.
Personalen ville spara mera
– Personalen arbetade fram ett motförslag till ledningens sparplan. Vi var villiga att spara mera än ledningen förutsatte, men med andra metoder. Vi önskade en plattare organisation och vi var måna om att trygga produktionskapaciteten. Vd Mari Koli beslöt i alla fall att återbesätta den försäljningsdirektörstjänst som lades ner i våras och att permittera hela personalen tio dagar, säger förtroendeman Jonna Brander. Hon representerar de anställda som tillhör Journalistförbundet.
– Eftersom den finska läromedelsproduktionen har lagts ner och vi inte ska bryta ny mark anser vi att en försäljningsdirektörstjänst är onödig. Vi är också bekymrade över produktionskapaciteten, främst med tanke på alla reformer på skolfältet. Men vi är ändå nöjda över att antalet uppsägningar inte är högre.
2016 genomförs en stor läromedelsreform i det finländska skolsystemet, vilket ställer nya krav på den svenska läromedelsproduktionen, både digitalt och i tryckt form.
Hur kommer det här att påverka utgivningen av allmän litteratur? Författarna Monika Fagerholm och Peter Mickwitz skrev i sin insändare att Svenskfinland redan nu är på gränsen för vad den professionella bokutgivningen tål.
– På allmän litteratur på svenska finns nu fyra redaktörer, en litterär chef och Mari Koli som har den kombinerade rollen förläggare/vd, säger Brander.
Enligt ledningen är fackboksutgivning en starkt nedgående trend. Förlaget kommer inte att satsa lika hårt på sådan i framtiden.
Också Elisabeth Jansson, förtroendeman för de anställda som tillhör tjänstemannafacket PRO, är nöjd med att antalet uppsägningar inte blev större.
– Men vi är naturligtvis förvånade över att vd inte godtog vårt förslag som skulle ha inneburit större besparingar också utan permitteringar av personalen. Den förutsatte bara en plattare organisation. Vi är nu ungefär lika många som i en skolklass, lite på 30 personer, och anses synbarligen behöva väldigt mycket ledning och styrning.
Jansson betecknar också samarbetsförhandlingarna som utdragna och ytterst utmattande för hela personalen. De inleddes den 10 november och avslutades den 8 december.
– Den här månadslånga processen har ändå fört med sig att personalen är enigare och mera samstämd än någonsin tidigare.
Styrelseordförande Johan Aura var oanträffbar på fredagen.