Jan Strandholm blev operadirektör för festivalen i Nyslott i höstas. Opera har han gillat sedan han var liten pojke. Foto: Timo Seppäläinen

Operadirektören kör scenkonstens formel 1

Nyslotts nye operachef Jan Strandholm ser festivalen som en god investering. – Under det här året har vi slagit rekord i biljettförsäljning och tredubblat försäljningen till Ryssland, säger Strandholm, som vill stärka festivalens varumärke internationellt genom fler gästspel utomlands.

Jan Strandholm förälskade sig i opera redan som tolvåring. Sin första föreställning såg han på Alexanders- teatern. Det var Verdis Rigoletto, och det tände genast.

– Det var främst musiken jag blev stormförtjust i, passionen och känslan.

Senare började han själv sjunga och uppträdde bland annat i en produktion som visades i Almisalen på Nationaloperan.

– Jag sjöng på hobbynivå och hade en liten solistroll i Peter Maxwell Davies Cinderella. Det var en fin upplevelse att få följa med hur allt gick till.

I höstas blev Strandholm direktör för operafestivalen i Nyslott. Det är slutmålet eller drömjobbet efter att stadigt ha klättrat upp längs karriärstegen sedan han blev klar med studierna vid Svenska handelshögskolan. Marknadsföring var huvudämnet och sin avhandling skrev han om Nationaloperans sponsorrelationer. En av hans vänner upplyste honom om att Viirus sökte någon som kunde ansvara för marknadsföringen. Strandholm fick tjänsten, som visade sig vara en lysande språngbräda i karriären.

Profil
Jan Strandholm
  •  Ålder: 39.
  • Familj: Fru och två barn.
  • Bor: På Brändö i Helsingfors, i Nyslott om somrarna.
  • Favoritopera: På senaste tid har jag börjat tycka mer och mer om Wagner.
  • Hobbyer: Opera, konst, filmer. Jag har försökt börja spela golf.
  • Jag med tre ord: Optimistisk, kreativ, nyfiken.

– På en så liten teater med en hög ambitionsnivå lär man sig allt om hur en professionell konstorganisation fungerar. Jag fick en utmärkt helhetsbild av vilka beståndsdelar som är viktiga. Början var ganska lätt. Den första produktionen var Drakarna över Helsingfors, som gick för utsålda hus!

Från Viirus bar det vidare till Svenska Teatern. Det var Johan Storgård, som bad Strandholm flytta med till Svenska Teatern, då han själv tog över som konstnärlig chef.

– Viirus var en fantastisk plats att börja på men Svenska Teatern var ur min synvinkel mer intressant, allt var större. Det var ändå aldrig en hemlighet att opera är min stora passion.

När telefonen 2006 ringde och Strandholm blev ombedd att bli marknadsföringschef på Nationaloperan var valet inte svårt. Senare utökades hans ansvar och han blev också kommunikationschef. Efter sex år på Nationaloperan var det åter dags att byta jobb. Ledningen för operafestivalen i Nyslott hade han redan bekantat sig med på en operakonferens i Miami där bägge parter var på plats för att representera sina hus och nätverka.

När Strandholm tillträdde sin nya tjänst i höstas var marknadsföringen det första han tog itu med.

– Jag gillade inte alls det den förra reklambyrån hade gjort. De saknade en förståelse för vad opera handlar om – människor och männi- skoöden! Det är också viktigt att föra fram det unika i varje föreställning. Det får gärna tilltala en bredare publik.

Strandholm medger att branschen har problem med vissa fördomar kring elitism men tycker att det är viktigt att folk vågar prova.

– Opera stämplas ofta som något elitistiskt men enligt flera undersökningar finns det hundratusentals finländare som aldrig varit på opera men är intresserade av att gå.

Ut bland folket

Nationalbalettens Kenneth Greve har satsat myck  et på att ge baletten ett imagelyft och göra den mer folklig genom att ge gratisföreställningar och på så sätt locka ny publik. Fjolårets balettföreställningar på Nationaloperan var nästintill slutsålda. Strandholm är inne på samma linje som Greve.

– Vi har preliminära planer på att ge en gratisföreställning i huvudstadsregionen. För ett par veckor sedan ordnade vi en gratis föreställning för tusentals människor på torget i Nyslott. Vi har litet andra förutsättningar än Nationalbaletten, vars finansiering till 80 procent består av stöd. I vårt fall är procentandelarna omvända.

Operafestivalen i Nyslott är internationellt sett en högt rankad musikfestival men tvingas ofta försvara sitt statliga bidrag. I år har biljettpriserna stigit, statsstödet minskar och det går sämre för sponsorerna. Det har funnits planer på att grunda en stiftelse i stället för en förening som står bakom evenemanget.

– Just nu är allt öppet, det kommer inte att ske under det här året. Det ekonomiska läget gör det svårare att grunda stiftelser.

Festivalen får 740 000 euro i statligt understöd, vilket kommer att skäras ner en aning, och 373 000 euro bidrar Nyslotts stad med. Resten av budgeten på 8,5–9 miljoner euro står festivalen själv för.

– Jag bestrider totalt att vi skulle vara kostsamma för samhället. Det har gjorts beräkningar på hur mycket vi tillför samhället, vi talar om tio- tals miljoner euro per år! Tvärtom är festivalen en exceptionellt bra investering för staten.

Strandholm jämför operafestivalen med formel 1-tävlingar.

– Opera är inom scenkonsten det som formel 1 är inom motorsport. Bägge kräver teamarbete med många människor som är involverade i produktionen. De som står på scenen är bara en liten del av alla som jobbat med föreställningen. Det gör det till en dyr konstform.

Operafestivalen i Nyslott är en viktig turistattraktion för festivalen och i år har det enligt Strandholm gått bra trots ekonomiskt svåra tider.

– Ett intressant och positivt faktum är att vi nu slagit alla tiders rekord i operabiljettförsäljning. Vi har sålt operabiljetter för en god bit över 5 miljoner. Det har aldrig skett förut. Det är en bra trend!

Strandholm ser en stor publikpotential särskilt i Ryssland.

– Under det här året har vi tredubblat försäljningen till Ryssland. Vi ser en ökning på 200 procent sedan i fjol. Det beror på att vi börjat aktivera oss.

I våras gav operafestivalens solister en slutsåld konsert på Michailovskijteatern i S:t Petersburg tillsammans med den ryska teaterns solister.

– Intresset vaknade där. Jag har faktiskt gett fler intervjuer till ryska medier än finska. Också kinesiska medier har varit aktiva. Det beror på att vi kommer att gästspela med Lohengrin i Hongkong på en konstfestival på våren. Det är en ansedd festival. Många europeiska operahus sneglar avundsjukt på oss för att vi blev inbjudna.

Strandholm ser Kinaresan som en möjlighet att skapa ett starkare varumärke. Drygt tusen personer jobbar med operafestivalen i Nyslott sommartid, resten av året jobbar 18 personer med festivalen.

– Som festival har vi möjlighet att åka utomlands tre till fyra gånger om året. Vi ska försöka bli mer aktiv på den fronten. För tillfället förhandlar vi redan om att åka utomlands också på hösten.

Festivalen pågår fram till den 3 augusti. Sedan får Strandholm nolla läget med semester innan det är dags att ta itu med nästa säsong.