Grön image viktig för festivaler

Sommaren är festivalernas tid, och när kampen om publik hårdnar spelar inte bara artisterna, utan också imagen en allt större roll. Miljömedvetenhet har blivit ett av de viktigaste sätten att lyfta imagen. Mitt i allt röj och festande är det få som tänker på hur stor en festivals miljöbelastning är. Resor, sopor och energianvändning, allt det här lämnar spår. Det svåra är att kunna mäta det.

Greening Events, ett projekt som startade i fjol och koordineras av Helsingfors miljöcentral, jobbar med att ge festivaler och andra stora publikevenemang konkreta redskap för miljöhantering.

– Gröna värderingar är väldigt imagekänsligt, negativa händelser tenderar få mycket uppmärksamhet. Det handlar också om riskhantering. På europeisk nivå utvecklar de stora festivalerna hela tiden sin miljöhantering. Gröna värderingar är ett trumfkort i kampen om publik och artister, säger projektplaneraren Elina Levula.

Miljön belastas av många olika faktorer, det gäller att se över bland annat hur transport, sortering, energianvändning sköts och hur jordmånen slits.

– Miljöbelastningen skulle minska om man ser över infrastrukturen och om det finns möjlighet till el från stamnätet i stället för att använda aggregat. Det är också bra om man kan byta bajamajor mot vattentoaletter. Festivalerna kan också med sina positiva exempel öka besökarnas miljömedvetenhet.

Kött en stor bov
Matserveringen på festivalerna är också av stor betydelse. Slopar man köttet så mer än halverar man utsläppen av växthusgaser, enligt Naturskyddsföreningen i Sverige. Den svenska festivalen Way Out West i Göteborg fick i fjol enorm uppmärksamhet för sitt initiativ att endast servera vegetarisk mat under festivalen. I år fortsätter de på samma linje. Av de finländska festivalerna finns ingen som tagit samma initiativ.

Tuskafestivalen som pågår i Södervik i helgen stoltserar med att i år helt och hållet slopa användningen av aggregat.

– All el kommer från nätet. Soporna sorteras och vi använder biologiskt nedbrytbara bestick. Vi ordnar ingen parkering och uppmanar på sätt besökarna att lämna bilen hemma. Miljömedvetenhet är viktigt för imagen men också moraliskt sett. För vår publik är ändå genren viktigast, säger Hanna Kuosmanen, vd för Finnish Metal Events som arrangerar Tuska.

Flowfestivalen som ordnas i Södervik i augusti, med en i genomsnitt ung, urban och högtutbildad publik, är väldigt mån om att ha en grön image.

– Sorteringsandelen är hela 82 procent och vi har personal som hjälper med sorteringen. Vårt tema i år är grön energi och vi har inlett ett samarbete med Helsingfors energi. 25 procent av dieselenergin ersätts med vindkraft, säger festivalens produktionschef Emilia Mikkola.

De utländska artisternas och festivaldeltagarnas resor är några av de faktorer som mest ökar festivalens koldioxidfotspår.

– Det är omöjligt att få det ogjort. Men vi kompenserar det fotspår som uppstår genom att köpa tjänster som nollställer det, säger Mikkola och syftar på den utsläppshandel som många festivaler idkar.

Jämfört med många andra festivaler använder Flow en hel del aggregat som ökar koldioxidfotspåret.

– Omständigheterna är väldigt krävande eftersom vi inte kan ta permanenta beslut i och med att framtiden på grund av byggnadsplaner på området ser osäker ut för vår del. I år har vi ändå satsat tiotusentals euro på ett tillfälligt elnät i luften eftersom vi inte får gräva kablar i marken, säger Mikkola.

Flowfestivalen samarbetar en hel del med svenska Way Out West och Øyafestivalen i Norge.

– De ligger aningen före oss i miljöfrågor och vi får en del tips av dem. Helt vegetariska blir vi knappast, möjligen utforskar vi frågan nästa år. Men vi rör oss mot att ha enbart ekologisk mat, säger Mikkola.

Harri Pihlajamäki som är verksamhetsledare för Provinssirock i Seinäjoki säger att de också varje år försöker bli grönare och att festivalen använder sig av vattenkraft.

– I år har vi också minskat på användningen av aggregat genom att dra mer fast elnät över området. Vi fick ner dieselförbrukningen från aggregat från 3500 till 1500 liter. Jämför det med Flows 12 000 liter...

Provinssirock satsar enligt Pihlajamäki också på sortering, endast två procent av avfallet hamnar på soptippen.

– Vi mäter inte koldioxidfotspåret men försöker minska på det så mycket som möjligt genom att sprida information om miljömedvetenhet.

En del av publiken kanske tycker att man kan tumma på ekogärning när det en gång är fest, andra kanske tycker det kvittar helt och hållet.

– Största inverkan har ändå publiken med sina åtgärder och beslut. Festivaldeltagarnas beteende varierar mycket, alltid finns det sådana som inte förstår sig på hur stora saker det är frågan om, och visst har det vi gör en viss betydelse när det gäller attitydfostring, säger Pihlajamäki.

Ilosaarirock som äger rum i Joensuu om ett par veckor vann i fjol som första finländska festival ett certifikat av A Greener Festival med högsta betyg.

Festivalen satsar på att sortera och att minska sina koldioxidutsläpp.

– Vi räknar vårt koldioxidfotspår och kompenserar genom att finansiera olika lokala miljöprojekt. Det är sant att det inte helt går att nollställa sina utsläpp, men att räkna fotspåret är ett bra sätt att granska sin verksamhet. Vi märkte till exempel att personalens transporter höjer fotspåret rejält och fick ner det genom att satsa på cykling och samskjuts, säger festivalens producent Katri Kilpiä.

Utsläppsandelen sjönk med 18 procent år 2011 från året innan då Ilosaarirock började mäta koldioxidfotspåret.

– Vi använde länge nästan hundraprocentigt grön el, men i år har vi utvidgat området och är därför tvungna att använda aggregat. I år är vi en rättvisemärkt festival, vilket betyder att etiskt hållbart kaffe, vin och mat serveras. 40 procent av avfallet sorteras, säger Kilpiä.

Problematiskt att mäta
Förutom Ilosaari- och Provinssirock har också Ruisrock som ordnas nästa helg i Åbo fått ett internationellt Green'n'Clean-miljöcertifikat som tilldelas festivaler som arbetar enligt principerna för hållbar utveckling.

– Ungefär hälften av energin kommer från vindkraft, vi samarbetar med Åbo energi. Vi ligger så pass avsides att vi är tvungna att också använda aggregat, säger promotorn Mikko Niemelä.

Han förhåller sig aningen kritisk till utsläppskompensation.

– Hellre ser jag att vi minskar på utsläppen än sysslar med gröntvätt. Man kan inte köpa sig fri från det som redan förorenat. Vi har inte heller mätt vårt koldioxidfotspår, det problematiska är att få all data med och att få jämförbara resultat. Till exempel publikens resande är mycket svårt att mäta.

Hur artisterna flyger kan vi tyvärr inte påverka men däremot hur transporten i här i Finland sker. Vi samarbetar med VR och uppmuntrar folk att cykla, åka samskjuts och kollektivt.

Rock The Beach som den här helgen äger rum på Sandstrand på Sandudd i Helsingfors är nyast i gamet och koncentrerar sig i första hand på att få allt att fungera och lämna stranden i samma skick som innan festivalen.

– Vi märkte redan första dagen att 50 procent av maten som såldes bestod av vegetariskt och fisk. Vi kommer att utvärdera allt i efterhand, vi lär oss av processen. Lineupen och området är viktigast i imagen för oss, säger arrangören Live Nations promotor Scott Lavender.

I en kartläggning som Greening Events låtit göra framgick att evenemangsarrangörerna ansåg snygghet och sophantering som viktiga, medan koldioxidfotspåret och buller ansågs mindre viktigt.

Att mäta koldioxidfotspåret anses däremot vara krångligt och därför negligeras det ofta på grund av informationsbrist.

– Visst är det av betydelse att mäta koldioxidfotspåret, det fungerar som ett viktigt redskap för att minska på utsläppen, men endast ett fåtal festivaler har resurser att göra det och det finns inget enhetligt system. Det viktigaste är ändå att fokusera på hur man konkret kan minska på miljöbelastningen. Greening events jobbar som bäst med en instruktionsmetod för att räkna koldioxidfotspåret, säger Elina Levula.

FAKTA

Tuska 28-30.6
Besökare 26 000 (2012)
Dagar: 3
Koldioxidfotspår: Har inte mätts
Mängd sopor: 8,94 ton.

Flow 7-11.8
Besökare: 63 000 (2012)
Dagar: 4
Koldioxidfotspår: 3,2 kg C02 ekvivalent per besökare.
Mängd sopor: 2 ton.

Provinssi 14-16.6
Besökare: 42 000 (2013)
Dagar: 3
Koldioxidfotspår: Har aldrig mätts
Mängd sopor: Informationen tillgänglig först på måndag.

Ilosaari 12-14.7
Besökare: 50 000 (2012)
Dagar: 3
Koldioxidfotspår: 513 ton C02 ekvivalent (2011) eller 20,40 kg CO2 ekvivalent per besökare (man räknar med frivilliga, gäster och att publiken är densamma hela tiden, festivalen uppger att andelen skulle halveras om man på "normalt sätt" räknande med att publiken är olika alla dagar).
Mängd sopor: 37 000 kg. 1,2 kg per besökare, blandavfall 480 kg. Sorteringsprocent 38.

Ruisrock 5-7.7
Besökare: 63 000
Dagar: 3
Koldioxidfotspår: Har inte mätts.
Mängd sopor: 51 ton. sorteringsandelen är 100 procent, eftersom vi inte levererat avfall till soptippen.

Finländarens dagliga utsläpp är omkring 35kg Co2. På Klimatinfo poängterar man ändå att det jämförelser kan vara svåra eftersom det finns olika sätt att räkna koldioxidutsläppet.