Lång väg till demokrati. Det är mycket lättare att skälla på Putin än att ändra på systemet i Ryssland. Därför har oppositionen misslyckats. Ingen vet hur man ska ändra maktens sätt att fungera, säger den rysk-amerikanska journalisten Anna Arutunjan. Foto: Anna-Lena Laurén

"I det ryska maktspelet luras självaste djävulen"

Västliga journalister har gett ut en mängd böcker om Vladimir Putin. Den rysk-amerikanska journalisten Anna Arutunjan skrev i stället om maktens väsen i Ryssland.

MOSKVA En dag fick den ryska journalisten Anna Arutunjan ett samtal från Kreml.

– Ni ska åka till Nizjnyj Novgorod i morgon, meddelade en anställd på Vladimir Putins presstjänst.

– Varför det? undrade Arutunjan förvånad.

– Hur kan ni fråga så dumt? Vladimir Vladimirovitj åker ju dit!

"Vladimir Vladimirovitj", det var Rysslands president. Presstjänsten i Kreml hade av misstag ringt upp Arutunjan, trots att hon inte tillhörde Putins journalistpool.

– Personen som ringde mig var en ung kvinna, men hon lät som en sovjettjänsteman. Det var då jag började förstå vad Putins makt egentligen består av.

Den är inte politisk. Det är ett ceremoniellt, primitivt styrelseskick, säger Arutunjan.

Maktens logik

Anna Arutunjan började skriva. Resultatet blev en bok, som Ordfront i höstas gav ut på svenska med titeln "Tsar Putin – Myter, makt och despotism".
Titeln är egentligen missvisande. Boken handlar i första hand inte om Putin, utan om hur makten i Ryssland fungerar.

– Västerländska journalister frågar sig hela tiden hur Ryssland ska kunna utvecklas till en demokrati. De frågar sig varför lagarna inte fungerar. Men det är egentligen fel fråga att ställa. Lagarna fungerar inte därför att systemet inte grundar sig på dem. Det är inte Putin som har hittat på det här systemet, det har funnits i Ryssland i hundratals år, säger Anna Arutunjan.

Själv är hon född i Moskva av en armenisk far och judisk mor. Hon flyttade till USA som sjuåring, gick i skola i Oklahoma och studerade journalistik på New York University. Men hon ville hela tiden tillbaka.

– Det är i Ryssland det finns ämnen att skriva om. Det här är ett land där tsaren personligen vill träffa en god författare. Jag återvände år 2002 och eftersom jag skriver på engelska fick jag snabbt jobb.

I dag arbetar Arutunjan som politisk journalist på den engelskspråkiga tidningen Moscow News, som delvis ägs av den statliga nyhetsbyrån RIA Novosti. Hon har goda kontakter både i Kreml och i säkerhetsstrukturerna, vilket märks i hennes bok som innehåller bland annat exklusiva intervjuer med före detta FSB-anställda.

Klankrig

Arutunjan beskriver i detalj hur korruptionen inom säkerhetsstrukturerna fungerar. Hon skildrar också klankrigen som utbryter med jämna mellanrum. Maktstrukturen är så ogenomtränglig och samtidigt oförutsägbar att inte ens Putin kontrollerar den.

Varje förändring i maktförhållandena leder till att huvuden rullar. Det hjälper inte alltid att vara god vän till Putin.

– Ta till exempel avskedandet av försvarsminister Anatolij Serdjukov. Han tillhörde Putins krets. I dag är Putins position mycket svagare än förr, vilket leder till att klanerna börjar bråka sinsemellan, säger Arutunjan.

Kronprins

Samtidigt har folk i Putins omgivning för första gången börjat fundera på en efterträdare. En person som ofta har förekommit i spekulationerna om Putins efterträdare är nuvarande försvarsminister Sergej Sjojgu, som just nu är mycket populär i Ryssland. Men enligt Arutunjan är det alldeles för tidigt för att kunna dra några som helst slutsatser.

Framför allt varnar hon för tanken att en demokratisering står för dörren bara Ryssland blir av med Putin.

– Vi blir inte demokratiska bara för att ledaren byts ut. Det ryska samhällssystemet grundades redan under medeltiden. Ryssland var ett vidsträckt rike som tsaren omöjligen kunde kontrollera. Han sände sina vasaller långt ut i ödemarkerna, till exempel till Ural. Deras enda sätt att överleva var kormlenie, det vill säga vasallerna födde sig på lokalbefolkningen. Det gav upphov till ett annat begrepp, krysjevanie (krysja=tak). Vasallerna gav befolkningen skydd mot att han bar upp skatt. Pengarna stoppade han i sin egen ficka. Det var hans lön.

Samma system fungerar än i dag. Det hjälper inte att tjänstemännen faktiskt får lön av staten. De vill fortfarande att befolkningen ska föda dem.

Gå till kungs

En av de mest rörande scenerna i Arutunjans bok är hennes möte med gruvarbetaren Sergej Kvitko. Kvitko har rest in till Moskva från sin lilla by utanför Novomoskovsk i Tularegionen för att besöka Putins nyöppnade medborgarmottagning.

Kvitko vill be Putin dra gasledningar till hans by. De lokala myndigheterna struntar nämligen i det.

– Folk som ber Putin om gas är inte galna. De försöker bara lösa sina problem. Det är så här man måste göra i Ryssland om man vill ha resultat, gå direkt

till kejsaren. Annars händer ingenting. Med de lokala myndigheterna går det inte att komma överens.

Att ändra på det här systemet är mycket svårt, säger Arutunjan.

– När det talas om att vi måste bli av med korruptionen i Ryssland så är problemet inte att vi har korruption, utan att vi har ett system som grundar sig på kormlenie. Det är hela systemet som måste avskaffas. Ingen har kunnat formulera hur vi ska göra det, inte ens oppositionen. Däri ligger deras misslyckande.

Arutunjan konstaterar också att avsaknaden av skriftliga kontrakt har gamla traditioner i Ryssland.

– I Europa ingick kungen och vasallen skriftliga avtal som reglerade deras förhållande. Enligt den amerikanska historikern Richard Pipes var det här grunden till det västerländska rättssystemet – det behövdes ett oberoende organ som kunde reglera konflikter mellan feodalherrarna och vasallerna. Någonting sådant har aldrig existerat i Ryssland.

Ingångna avtal därför betydligt mindre betydelse i Ryssland än i väst, säger Arutunjan

– I Ryssland kan man alltid bryta ett kontrakt. Om man så har ingått det med djävulen.