Kunna berätta. Musikern ska spela sitt instrument, inte gömma sig bakom en teknik, säger saxofonisten Wayne Shorter. Foto: Andrew Hurlburt

Shorter vill nå det omöjliga

I kväll spelar den 79-årige saxofonstorheten Wayne Shorter på Musikhuset. – Jag utmanar mig själv att nå det omöjliga och fortsätter musicera för att hållas mänsklig, säger Wayne Shorter. Genom improvisation vill han få folk att leva i nuet och tänka själva.

Den amerikanske saxofonisten Wayne Shorter hör till den moderna jazzens mest uppskattade levande legender. Han är den största aktiva jazzkompositören och har varit en central figur i jazzens utveckling sedan slutet av 1950-talet.

Sedan tolv år har Wayne Shorter en namnstark kvartett med pianisten Danilo Perez, basisten John Patitucci och trumslagaren Brian Blade. Att de spelat så länge tillsammans tror Shorter beror på att de har ett starkt förtroende för varandra och förenas av ett gemensamt kall.

– Vår uppgift är att mänskligheten ska utvecklas och nå nya nivåer, att alla försöker nå något nytt i livet. Musiken är en hyllning till den större bilden, något som är större än både makt och lydnad, säger Shorter.

Wayne Shorter Quartet är känt för att förlita sig på improvisation och för att vara bäst i sitt slag på det. Oftast repeterar bandet inte före konserten eftersom medlemmarna har sina egna band, turnerar på eget håll och inte hinner repetera.

– Vi litar på oss själva. Under soundchecken kan vi fundera över vad vi ska göra. Men vi vill inte fastna vid något så länge att vi blir rädda för det okända. Det är svårt att öva utan att göra det man har för vana att göra. Hur kan man över huvud taget repetera det okända? Nuet är den enda platsen där du kan ändra det förflutna och besluta över framtiden.

”Du kanske måste försöka komma ihåg hur det känns att inte veta hur man spelar ett instrument” uppmanade Miles Davis som Shorter spelade med på 1960-talet.

– Det var säkert det viktigaste jag lärde mig av honom. Han sade: Wayne, tänker du någonsin på att spela musik som inte låter som musik? Det är lite samma sak som att en författare vill skriva sådant som inte skrivits förut.

Du har tolkat Jean Sibelius redan på 1960-talet. Vilket är ditt förhållande till honom?
– Sibelius är en av dem som inspirerat mig. Han hade mod att med värdighet slita sig loss från ett status quo. På samma sätt som han, värnar jag om det mänskliga. Han talade om att slita sig loss och att inte vara bunden. Alla människor borde inse att de måste tänka själva och ta ansvar för sina egna handlingar i stället för att förlita sig på inlärda modeller.

I Finland följer de flesta som studerat vid Sibelius-Akademins jazzlinje ofta dina och Miles Davis spår när det gäller solospel eller modalt spelande. Hur ser du på det?
– Jag tror att många sysslar med improvisation och solospel för att det är ett sätt att tänka själv och inse att det är att lära sig att berätta en ny historia om livet – att spela det du vill.

– Jazzsaxofonisten Sonny Rollins uttryckte det väl, han sade att de inte spelar musik för att visa hur skickliga de är utan för att bli mer mänskliga. Många tror att vi är mänskliga bara för att vi föds, men vi måste lära oss att bli människor som individer, inte som en massa. Många musiker försöker inspirera folk att fortsätta tänka fritt och jobba för en bättre värld – en värld och en frihet de hade som barn då de spelade och lekte tillsammans utan strategier och utan en agenda.

Att man behärskar tekniken är en självklarhet men Shorter påpekar ändå att man ska se upp så att man inte låter instrumentet spela, det är musikern som spelar instrumentet.

– Man kan gömma sig bakom teknik, men det viktiga är att kunna berätta något.

Följer du numera muskelminnet eller örat eller bägge?
– I själva verket utmanar jag allt, musklerna, sinnena … Jag utmanar mig själv att nå det omöjliga.

Var hämtar du inspiration?
– Alltid i böcker, jag läser mycket, jag älskar de riktigt långa berättelserna, fantasyböcker och romaner. Jag har ingen direkt favorit men jag älskar Little Big av John Crawley.

Du är 79 år, upplever du att du fortfarande utvecklas eller begränsar motoriken dig jämfört med när du var yngre?
– Jag avskyr när folk säger: Jag kan inte eller jag är för gammal. Om jag äter bra och rör på mig, vilket jag gör, är det enda som begränsar mig jag själv!

Wayne Shorter spelar i dag på DIG-Festivalen, som arrangeras av Sibelius–Akademins jazzavdelning och pågår den 5–7 november.

 

Profil

Wayne Shorter
• Född: 25 augusti 1933 i Newark, New Jersey.
• Karriär: I slutet av 1950-talet till mitten av 1960-talet medverkade Shorter i Art Blakey and the Jazz Messengers. Spelade i Miles Davis hyllade kvintett 1964–70 och bildade tillsammans med Joe Zawinul bandet Weather Report där han medverkade 1971–85. Han har också spelat in otaliga skivor för skivmärket Blue Note.
• Annan bra musik: Sjostakovitj, Beethoven, Tjajkovskij, Sibelius, Stravinsky. En del popmusik är okej om den inte upprepar det som kallas för hook allt för mycket.
• Något som blivit ogjort: Det jag gör nu, jag spelar en del ny egen komposition med bland annat Los Angeles Philharmonic Orchestra och Chamber Orchestra of New York.