BOKIT | Mycket bild, lite text - resten fantasi

Det började med dotterns vattkoppor. Hur trösta en dotter vars skinn bara kliar? Maija målade några bilder som inspirerade Anssi att skriva.

- Det man skriver ser man också i bilder, menar Anssi.

Skrivprocessen som skedde vid sidan av jobben och barnen tog omkring 1,5 år.

- Anssi skrev texten fort. Jag målade en sommar och använde sedan en månad i januari till att finslipa bilderna, berättar Maija.

Nästan alla av de sexton bilderna har målats flera gånger, med olika nyanser och skuggor.

- Jag tänkte att om vi en gång gör en barnbok så kan jag väl använda tio timmar till för att få det exakt som jag vill.

Maijas målteknik, gouache, bygger på att i bakgrunden använda tunnare färger och göra själva motiven starkare. Då skapar man ett djup. För att hitta djupet har hon också byggt en dockhusversion av rummet på första uppslaget.

Båda tycker att texten i en barnbok inte ska vara alltför lång. Det ska finnas uttrymme att tolka och tid att titta på bilderna.

Pia Lindenbaum, Oliwer Jeffers och Rebecca Dautremer med sina detaljerade stämningsbilder nämner de som en slags förebilder de gärna återkommer till.

Ibland går läsönskemålen med barnen stick i stäv. Anssi har meddelat att han har vetorätt, och Maija avslöjar att de brukar lyfta upp vissa böcker på hyllan... Då kvällssagan ska läsas är man ofta trött och det är skönt om man gillar boken och kan sjunka in i den. Som liten var Anssi förtjust i serietidningar medan Maija läste mycket folksagor.

Barnlitteratur har ofta en fostrande eller tröstande funktion och lässtunden är trevlig samvaro mellan den vuxna och barnet.

- I Under täcket har vi ändå valt att inte ha med vuxna. Det här är barnens bok. Elsa är inte utlämnat, men gör sig själv friskt genom att hjälpa djuren.

Skribenten är Hbl:s juniorreporter på Helsingfors bokmässa.