STRÅLANDE OCH ÖDMJUK. Leonard Cohen har åldrats som ett kvalitetsvin och känns vid snart fyllda 78 år fortfarande som en av de största och mest relevanta musikartisterna i världen. (FOTO: EPA/PAUL BERGEN, taget vid konserten i Amsterdam 21.8)

Cohens värmande högmässa

Leonard Cohen fyller 78 i september, men har fortfarande den där rösten som alla kvinnor älskar att höra, och alla män drömmer om att äga. Och den blir bara djupare och mer karismatisk med åren.

Leonard Cohen
Old Ideas Tour,
Sonera Stadium 2.9

–––

"Ladies and gentlemen, tonight's performance will commence in ten minutes", meddelar rösten över högtalarna, och tiotusen hängivna Leonard Cohen-älskare på en åldersstege från 10 till 80 år söker sig mot sittplatserna. 

Det är en molnig och lite kulen septemberkväll på fotbollsstadion i Tölö, och maestro börjar också med att tacka sin publik för att de trotsat risken för regn. Men den risken är det knappast många som tänker på när Dance Me To The End Of Love sätter i gång, och hans raspiga baryton värmer upp både parkett och läktare. 

Det blir början på en tre timmar och fyrtiofem minuter lång resa genom Cohens outsinliga katalog av älskade – för att inte säga dyrkade – klassiker. Han röst är fortfarande otrolig, om inte lika smidig som i yngre år. Sångerna verkar röra sig långsammare än någonsin, arrangerade för en nästan 80-årings respiratoriska begränsningar. Man väntar att själva marken ska öppna sig av basvibrationerna, men hur lågt han än går i registret rullar det på oansträngt och naturligt, med perfekt tonträff och accentuering. 

Lika fascinerande är hans fysiska habitus. Att åldras med stil är inte lätt, men Cohen är ett kvalitetsvin i grå kostym och hatt, och ansiktets kännspaka fåror som blir mer och mer karikatyrliknande för varje år. Det är ett fullständigt exceptionellt människoexemplar som med eftertänksamt lugna rörelser och ödmjukhet dompterar sin församling i vad som lätt kunde kallas en helig mässa i "The Church of Cohen”. 

En oerhört stark version av nya sången Amen från årets album Old Ideas stiger i första setet fram bland de äldre klassikerna, och publiken förstår att uppskatta. Applåderna varar upp mot en minut. 

Ljudåtergivningen är i det närmaste perfekt, alla nyanser når obrutna ända till läktarna hundra meter bort och en bit utanför stadion, där folk också samlats i massor. Cohen minns med god anledning också att tacka sin sound crew, då han presenterar kvällens uppställning av musiker. Sångtexterna hörs genomgående tydligt, och man blir i varje låt påmind om hur stor poesi här ligger till grund, hur geniala ordsvängningar och fraser han levererar, och hur ett slags nihilistisk frihet från rädslor och livets petitesser, som säkert kommer med åldern, ger lyriken ytterligare tyngd och ny mening. 

Ett par gånger måste Cohen ut bakom scenen och ta igen sig, och överlåter då sångmikrofonen till oerhört kompetenta Sharon Robinson och hennes körflickor. Halvvägs i konserten blir det en längre paus, för öl och toalettbesök, och när vi kommer tillbaka har solen gått ner, och ljuset från scenen trollbinder ännu starkare. 

Frågan på mångas läppar är säkert hur länge Cohen kan klara av att hålla sig på den här kvalitetsnivån, men det finns ingen trötthet att höra ens i piggare låtar som Waiting For A Miracle eller First We Take Manhattan

The Partisan får som alltid kalla kårar att gå utmed ryggraden, och klassikern Hallelujah från 1984 (som lär ska ha framförts av över 200 andra artister) stiger fram som en tydlig publikfavorit. När det egentliga setet avslutas med Take This Waltz står publiken spontant upp och applåderar i flera minuter, och de förblir stående genom ytterligare sex encorenummer, där Famous Blue Raincoat är den givna höjdpunkten. 

Som på tidigare turnéer får samtliga musiker och solister på scen dra ett solonummer i avslutande I Tried To Leave You. Det har gått nästan fyra timmar, men Cohen och hans entourage kunde för vår del gott köra ett par timmar till. 

Septembernatten känns varm i det här sällskapet. 

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.