Hagar Olsson.

Kvinnodagen med Hagar Olsson

Vilka böcker blir klassiker? Vem glömmer man bort? Hagar Olsson och hennes prosalyriska bok Kinesisk utflykt diskuteras i dag på Helsingfors Arbis. Boken har getts ut på nytt av det svenska feministiska förlaget Rosenlarv. Litteraturvetaren Rita Paqvalen leder samtalet om en litterär kanon.

Varför vill ni lyfta fram Hagar Olsson på kvinnodagen?
I en feministisk kontext har hon haft en ganska självskriven, om än ambivalent position. Det är roligt att ett svenskt förlag ger ut henne och det är intressant att diskutera hennes roll som ”feministisk” pionjär i dag.

Vilken betydelse har Hagar Olsson för den finländska litteraturen?
Hagar Olsson har länge framför allt varit känd som kritiker och som en av dem som presenterade modernismens ”program”. Som en modernistisk författare har hon däremot fått en mycket mer undanskymd roll, trots att hon i likhet med Edith Södergran var en av den litterära modernismens pionjärer. I dag finns det flera avhandlingsprojekt som visar denna prosalitterära sida av henne. Själv tycker jag också att hennes roll som teaterkritiker är värd att minnas – hennes teaterkritik känns fortfarande aktuell med sitt mycket modiga, kritiska tonfall.

Vad tycker du om Kinesisk utflykt?
Kortromanen är på något sätt typiskt Hagarsk: en blandning realistiska och drömska passager, symboliska och psykoanalytiska hooks, en skuld-, frälsnings- och försoningstematik och ett samkönat begär. Den är drömsk, patetisk och ibland bara för mycket allt, men samtidigt mycket intressant och suggestiv.

Finns det någon finländsk motsvarighet till förlaget Rosenlarv?
Nej. Rosenlarv är ett feministiskt förlag som grundades 2005 av några idealistiska unga litteraturvetare. Det lyfter fram texter av kvinnliga författare som i dag har fallit i glömska, men som varit viktiga för sin tid. Ett liknande projekt har startats i Svenskfinland för att lyfta fram två texter av en intressant finlandssvensk författare vid sekelskiftet, och det är arbetsgruppen bakom projektet som bjudit in förläggarna Moa Holmqvist och Maria Margareta Österholm. Vi hoppas på en diskussion om klassikerutgivning, förlagspolitik och om vad som gör en feministisk klassiker.

Finns det inte en befogad orsak till att vissa författare faller i glömska?
Jag tror att det handlar om trender, makt och tillfällighet. Rosenlarv har till exempel gett ut kvinnliga 1800-talsdramatiker. Många av dem var populärare och spelades mer än Strindberg. Dessutom är de litterärt bra och ändå bortglömda. Det handlar mycket om vem som har tolkningsföreträde. Litterär smak är inte oberoende utan starkt kopplad till ideologiska strömningar.

Samtalet om feministiska klassiker och Hagar Olsson ordnas på Helsingfors Arbis bibliotek i dag klockan 18.