Skratt och tårar på Kristina-premiär

När ridån gick ner efter presspremiären kunde ensemblen pusta ut. Vi journalister halkade bland gummikornen på scenen, i det som förställer den bördiga jorden i Minnesota, medan de uppträdande och Kristinas upphovsmän skålade i Pommac och champagne.

– Vi är överlyckliga! utbrast regissören Lars Rudolfsson.

För sin tolkning av Guldet blev till sand fick Oskar Nilsson i rollen som Robert en av kvällens högljuddaste och längsta ovationer.

– Det värmde. Det är svårt att inte ta till sig ett sådant gensvar, konstaterade Nilsson.

Salongen var fullsatt och bland de tillresta gästerna fanns flera svenskar, bland dem skådespelarna Sissela Kyle och Gunilla Backman. Kyles show Mina dagar är räknade har varit utsåld i Stockholm och planerna var att gästspela även i Helsingfors men det lyckades inte. Gunilla Backman hade huvudrollen som Donna i Mamma Mia! i Stockholm.

Båda är hängivna fans av Kristina från Duvemåla.

– Jag har sett musikalen tre gånger och brukar lyssna på musiken hemma. Mitt tips till helsingforspubliken är att vara försedd med näsdukar, sade Kyle.

Johan Bengt Påhlsson var chef för Malmö Musikteater när Kristina från Duvemåla hade urpremiär 1995.  Den ekonomiska biten diskuterades även då.

– En musikal innebär många intäkter och höga kostnader. Det gäller att hålla reda på pengarna så att man inte tror att man har mera pengar än vad som är fallet, sade Påhlsson.

Äkta paret Georg Borgström och Marina Jensen såg Kristina från Duvemåla på Cirkus i Stockholm och minns flera fina scener.

– När kornet spirar på våren gjordes jättesnyggt, tyckte Borgström.

– Och utan Viagra, tillade hans hustru.

Med Kristina från Duvemåla är Svenska Teatern nu återinvigd i nyrenoverat skick.

– Nu finns ramarna. Men att åstadkomma bra och djupt drabbande teater är den verkligt stora utmaningen, konstaterade Birgitta Ulfsson.