Biblioteken förändras inte tillräckligt snabbt

Det var i mellandagarna som Kungliga biblioteket i Stockholm lanserade rapporten om att svenskarna lånar allt färre böcker. Samtidigt meddelades att vart femte svenskt bibliotek har försvunnit under de senaste femton åren. Också i Finland är siffrorna nedåtgående. Enligt Maija Berndtson, biblioteksdirektör vid Helsingfors stadsbibliotek, avslöjar läget i Sverige en global trend. Samtidigt påpekar hon att den svenska statistiken inte ger en tillräckligt nyanserad bild.
– Åtminstone de finska biblioteken håller på att förändras som plats. Framtidens bibliotek ska syssla med mycket mer än enbart utlåning. Fokus kommer att ligga på rådgivning och på att skapa utrymmen där människor kan vara aktiva och studera eller jobba. Det handlar om att bygga upp nya relationer och ny kommunikation, både kunder emellan och mellan personal och kunder.
Planer som passar väl in med statens målsättning att även i framtiden minska den digitala klyftan och den kunskapsmässiga utslagningen bland invånarna. Här lyfts även fram att besluten om framtidens bibliotekstjänster ska fattas i dag. Ändå anser Maija Berndtson att de finländska biblioteken inte förändras tillräckligt snabbt.
– Vi måste fortsätta förändra både interiör och service, ännu finns det inte tillräckligt med trevliga sittplatser. Fler tysta rum och ställen där man får prata och umgås behövs också. De här omställningarna blir stora, även för personalen.

18 lån per invånare
Antalet låntagare har i Finland sjunkit med nästan 130 000 mellan åren 2000 och 2010. Samma trend gäller fysiska besökare som minskat med över 6 miljoner under samma period.
Däremot har nätbesöken ökat, något som möjliggjort att man inte längre behöver besöka biblioteksbyggnaden bara för att kolla om boken alls finns tillgänglig.
– Under 2011 ökade dessutom både utlåningen och besöken en aning i Helsingfors. Här är trenden alltså inte genomgående negativ. Vi har förmått förnya oss. Till en del beror det säkert på att invånarantalet ökar kontinuerligt medan resten av landet tappar.
Finland är fortfarande det land i världen där flest antal böcker lånas ut. År 2010 gick det 18 lån per finländsk invånare medan Danmark hade 13, Sverige 7,3 och Norge bara 5.

Varför skiljer sig Finland så radikalt från resten av Norden?
– Jag tror att de finska biblioteken bättre följt samhällsutvecklingen. Sverige har till exempel inte satsat på lika brett musik- och dvd-utbud. Överlag har Finland ett liberalare medieurval, vi är mer flexibla med att ta in nya trender. Med det menar jag inte att vi skulle ha en lägre kvalitet på utbudet eller enbart låna ut populärkulturellt efterfrågade artiklar. Överlag har biblioteken i Finland också varit bättre på att gå i dialog med användarna och därigenom bli en viktig del av vad människor uppfattar som grundservice. Om den attityden ska behållas måste man hålla sig i takt med förändringarna.
Maija Berndtson hänvisar också till 1800-talets slut då det offentliga Finland ökade de kulturella ambitionerna i nationsbygget.
– Ta till exempel Sju bröder som handlar om just medborgarskap, om sju syskon som hade svårt att börja läsa och om läsningens stora betydelse för utvecklingen. Finland har en lång tradition av att hålla biblioteksverksamheten kommunstyrd medan den rikssvenska verksamheten tidigare ofta gått via föreningar och folkrörelser. Väldigt viktigt för utvecklingen är också bibliotekslagstiftningen och det statliga ekonomiska stödet.

Färre men bättre
Under de senaste åren har ändå runt tjugo finländska bibliotek per år lagts ner, många i samband med att byskolor försvunnit. Medan Finland 1970 hade över 3 000 bibliotek är motsvarande siffra i år 840. Däremot är utlåningen tre gånger större i dag än 1970. Enligt Barbro Wigell-Ryynänen, kulturråd på Undervisnings- och kulturministeriet beror utvecklingen på förändrade levnadssätt.
– Finland såg väldigt annorlunda ut på 1970-talet. I dag när fritiden används på allt mer avancerade sätt är det naturligt att mycket av bibliotekens verksamhet sker på nätet. En annan orsak är kommunreformen som i jakt på centralisering bidragit till nedläggningar, speciellt av biblioteksfilialer. I dag förväntar sig biblioteksanvändarna full service. Det räcker inte med en boksamling som utökas varje år. Här ser myndigheterna hellre lite färre, men uppdaterade bibliotek. Personalen är en stor kunskapsresurs.

Finns det inte en risk att kommande kommunsammanslagningar bidrar till ännu fler nedläggningar?
– Faran finns förstås alltid men jag tror att vi just nu rör oss kring det optimala antalet bibliotek i Finland. De väldiga protesterna som följde då Vallgårds och Kottbys bibliotek hotades av stängning talar också för att människor fortfarande tycker biblioteken är viktiga. Tyvärr får liknande reaktioner på landsbygden sällan samma mediala genomslagskraft.