Teatr.doc gör ställningstagande konst om samtiden. Från vänster: Jekaterina Bondarenko, Elena Gremina och Talgat Batalov. Foto: Karl Vilhjalmsson.

Teater som vaktar väktarna

För Teatr.doc var det ingen konst att göra dramatik av den vitryska oppositionspolitikern Vladimir Nekljajevs öde. – Du har två vakter i ditt hem tjugofyra timmar om dygnet. Ingredienserna till pjäsen finns där, säger dramatikern Elena Gremina.

Ibland kan teater riva upp verkligheten. Så var fallet när den ryska teatergruppen Teatr.doc skildrade mordet på juristen Sergej Magnitskij i föreställningen One Hour Eighteen Minutes. Publiken vallfärdade till en av Moskvas minsta scener och spred sedan budskapet i bloggosfären. Pressen reagerade och till slut tvingades myndigheterna agera. En ny utredning om den ryska juristens mystiska död i en fängelsecell inleddes.

Den här typen av samhällskritisk teater är tyvärr sällsynt i Ryssland, säger regissören och skådespelaren Talgat Batalov.

– Konstnärerna söker sig till de stora institutionerna. De sätter upp Tjechovs Tre systrar tjugofyra år i rad och säger sig varje gång hitta en ny estetik. Det som händer i dag intresserar dem inte. På Nutidsdramatikskolan i Moskva går just nu tre versioner av Måsen.

Förutom att teater ska kommentera sin samtid finns det ekonomiska aspekter som talar för en ställningstagande teater menar Batalov. Det enda som behövs är två stolar, en matta och två skådespelare. Så enkla var premisserna åtminstone för föreställningen Two in Your House som har premiär i dag på teaterfestivalen Baltic Circle i Helsingfors.

Husarrest blev pjäs

På Ateneums kafé träffar jag den unga regissören och två andra medlemmar av Teatr.doc: pjäsförfattaren Elena Gremina och Jekaterina Bondarenko som gör research och intervjuer. Samtidigt som rykande het fisksoppa och varmrökt lax avverkas i sorlet av museibesökare berättar ensemblen om en arbetsprocess som känns oändligt avlägsen från den trevliga tillvaron i kaféet.

Till skillnad från gruppens tidigare pjäser som porträtterat en rysk samtid riktas blicken denna gång mot Vitryssland. Den före detta Sovjetstaten har sedan år 1994 styrts av Aleksandr Lukasjenko som betecknas som en hänsynslös diktator. Fria val har inte hållits sedan självständigheten och oppositionen har systematiskt slagits ner, något som den vitryska poeten Vladimir Nekljajev fick känna av när han ställde upp i presidentvalet 2010. Efter valet som var riggat misshandlades Nekljajev medvetslös på gatan och fördes till ett fängelse. I januari 2011 hamnade han i husarrest tillsammans med sin fru och två agenter från den vitryska hemliga polisen.

För att Nekljajevs berättelse skulle bli pjäs gjorde Batalov och Bondarenko en forskningsresa till poetens hem i Minsk – naturligtvis med förfalskade papper.

– Vi hade hela tiden känslan av att vi förföljdes. I ens närhet fanns hela tiden ensamma män som lyssnade på musik i öronsnäckor. Trots att Nekljajevs hus är i gott skick renoverades det hela tiden i våningen ovanpå. Vi var hela tiden omgivna av byggarbetare, berättar Batalov.

Förutom poeten och hans fru träffade Batalov och Bondarenko andra politiska aktivister och en före detta KGB-agent. De prövade också på att bo i den lilla lägenheten i två dagar.

– Väktarna och Vladimir och hans fru var tvungna att leva tätt inpå varandra trots att de befann sig på motsatta sidor av den ideologiska kartan. Vladimir som är poet och humanist försökte hitta ett gemensamt språk med väktarna. Hans fru Olga förklarade däremot genast krig mot dem.

Här hittade dramatikern Gremina kärnan i pjäsen.

– Det är valet: att samarbeta med en terrorist eller inte.

Planen är att Two in Your House också ska visas i Vitryssland. Drömmen är en förevisning för Nekljajev och hans hustru i lägenheten i Minsk.

Teve blev verklighet

Idén till pjäsen kom som följd av en rad händelser i ensemblens omgivning. Vid samma tidpunkt som Nekljajev kidnappades dog den ryska dramatikern Anna Jablonskaja i en terrorattack på Moskvas flygplats.

– Det som vi annars ser på teve blev plötsligt vår verklighet, säger Gremina.

Gruppen kände att den var tvungen att reagera och visa verkligheten på teaterscenen.

Trots många kontroversiella pjäser som kritiserar den politiska och militära makten upplever Teatr.doc inte någon direkt censur från myndigheterna. Däremot är självcensuren stark i Ryssland.

– Konstnärerna är väldigt rädda för att diskutera aktuella frågor, säger Bondarenko.

– Folk försöker ibland skrämma en. Men det är mest journalister som står upp för de mänskliga rättigheterna som råkar ut för hot, säger Batlalov.