De vill skapa ett "Åbywood"

– Vi vill att Åbo ska bli en filmstad, säger Cay Sevón, vd för stiftelsen Åbo 2011.

Hon är på besök på inspelningsplatsen, eftersom stiftelsen är med och stöder miniserien Ljuset i tunneln, som ett led i kulturhuvudstadsåret. Att det blev ett svenskspråkigt drama är ingen slump. Det är uppenbart att Åbo sneglar mot Wallanders Ystad och Salanders Stockholm, där en hel turismindustri följt i kölvattnet efter filmatiseringarna.

– Förhoppningsvis kommer serien att visas i Sverige och övriga Norden och locka hit turister med färjan. Dessutom är vi glada att kunna göra något på svenska för att återspegla att Åbo är tvåspråkligt.

Satsningen går via Västra Finlands filmkommission som sitter som spindeln i nätet och har varit i gång sedan 2003. Åbo har jobbat strategiskt med att försöka locka filmproduktioner under flera år, och utgångspunkten från stadens sida är att filmerna inte bara gör reklam för Åbo som sevärdhet, utan för med sig en massa andra fördelar.

– Filmteamen spenderar stora pengar på hotell och catering, och filmprojekten skapar jobb för människor inom den kreativa sektorn, och för företagen i branschen, säger filmkommissionär Teija Raninen.

Kreativitet

Målet är att vara värd för cirka 4–5 stora filmer varje år. På så sätt håller man i gång kunnandet och kan ge utkomst åt filmarbetarna. Åbo Akademi är ett av få universitet i landet som har högre filmutbildning, men tidigare har de examinerade studenterna fått söka sig till Helsingfors eller utomlands för att få jobb.

– På det här sättet kan vi erbjuda dem möjligheten att utöva sina yrken här. Det är viktigt att satsa på den kreativa sektorn och diversifiera ekonomin när man inte vet hur det till exempel kommer gå för hamnen, säger Raninen.

Hon är en energisk person som reser land och rike runt för att marknadsföra Åbo som filmstad, ofta tillsammans med de andra skandinaviska länderna. Särskilt vill hon lyfta fram skärgårdens unika miljöer och stadens positiva syn på film, där Åboborna till skillnad från det snorkiga Helsingfors inte tröttnat på ständiga inspelningar.

– Det är viktigt att försöka ta vara på allt som kommer runt omkring en film. Vi vill skapa paketlösningar och se till den ekonomiska biten och kunna sälja anslutande produkter.

Finska deckare

Inspirerade av Stig Larsson-hysterin har de redan börjat med Vares-vandringar, och hoppas att miniserien med Vera Gröhn kommer locka Marianne Peltomaa-aficionador. Dessutom erbjuder filmkommissionen hågade filmskapare hjälp med kurser, att söka pengar och hitta bra inspelningsplatser.

– Vi försöker underlätta på alla sätt och vis för inspelningarna, även med praktiska saker som parkeringsplatser, hotellrabatter och med gratis arbetskraft från kommunen, om filmteamet behöver släcka en gatlykta eller något.

En annan "selling point" när hon är utomlands på filmmässor i Cannes eller Toronto är den finska arbetsmentaliteten och filmarbetarnas professionalitet.

– Vi är kända för att aldrig spräcka inspelningsschemat, och så är vi inte som fransmännen som vill ha sitt vin och sina tvåtimmarsluncher. I Sverige jobbar de bara åtta timmar men här får vi ha längre arbetsdagar.